Det här, och mycket annat, berättar han om i boken "Hundens språk och tankar" som släpptes tidigare i höst.
Enligt Jensen befinner vi oss i en kunskapsrevolution vad gäller hundarnas uppkomst, biologi och psykologi.
Bara för tio år sedan var vi relativt okunniga om hundarnas ursprung och utveckling. Och även våra kunskaper om deras beteende, språk och tankeförmåga var högst bristfälliga enligt Jensen.
Mycket har varit baserat på åsikter och anekdoter, hävdar han.
Men under det senaste decenniet har alltså avsevärt hänt på det här området. Många sanningar har ställts på huvudet.
"Hundens språk och tankar" innehåller inte några pekpinnar, inte heller tips och råd om hur man kommer tillrätta med diverse vardagsproblem. Nej, sådana böcker finns det redan gott om. "Hundens språk och tankar" berättar i stället om hundens historia och om vad vetenskapen i nuläget kan förtälja om hundens inre liv - något som dock kan vara till mycket stor hjälp och glädje för alla som lever med en hund i sin närhet. Indirekt ger ju också den här kunskapen en fingervisning om hur man kan skapa en god relation med sin fyrbenta vän.
För enligt Jensen är det framför allt vi människor som borde bli bättre på hundspråk. Hundarna är i de flesta fall oerhört skickliga på att läsa av oss, bland annat genom flitigt studerande av vårt kroppsspråk.
Alla hundar härstammar visserligen från vargen, men genom kartläggning av hundarnas DNA pekar den moderna forskningen på att de inte längre bör betraktas som en slags maskerad varg. Under årtusenden har hunden utvecklats till en egen art med en förträfflig fallenhet för samarbete med människan.
Hunden kan lära sig betydelsen av våra ord, följa våra blickriktningar, tyda våra röstlägen och förstå när vi pekar på något. Det kan inte vargen, för att ge några exempel.
Hundar och människor har i viss mån utvecklats tillsammans. Faktum är att hundar ibland har lättare att förstå sig på människor än andra hundar, och att de inte sällan föredrar kommunikation med människan framför kommunikation med artfränden.
Domesticeringen av hundar, som alltså ägt rum genom årtusenden, verkar faktiskt ha lett till en försämrad förmåga till kommunikation och samspel inom arten. Det kan man bland annat se på vildhundar i Asien och Sydeuropa som lever ensamma, strövandes mellan olika soptippar och bakgårdar.
Ibland hör man påståenden i stil med att hunden på sin höjd kan uppnå ett treårigt barns intelligens.
Men jämförelserna är faktiskt helt omöjliga, menar Jensen. Varje art har sina speciella intellektuella förmågor för vissa typer av problem, och de kan vara helt irrelevanta för andra. Om förmågan att följa ett doftspår och lista ut åt vilket håll en hare sprungit är intelligens - ja i så fall är hundar mer intelligenta än människor i just det avseendet.
I en intervju publicerad på Linköpings universitets hemsida får Per Jensen frågan "Vad ser du helst att vanliga hundägare tar till sig från allt nytt som kommit fram?"
Han svarar:
- Två vanliga myter skulle jag vilja avliva. Dels föreställningen att hundar inte klarar av att tänka i flera led, dels tron att hundar måste domineras. De har utvecklats till samarbete och vill i de flesta fall inget hellre än att vara människor till lags.
"Hundens språk och tankar" är fascinerande läsning och rekommenderas alla med intresse för hundar.