Barbro Lindgrens Loranga blir tecknad film

Det är några år sedan flytten gick definitivt från Stockholm till Öland. Återigen bor Barbro Lindgren på en gammal gård. Precis som gården i Loranga-böckerna - som familjen bodde på när böckerna skrevs - finns där flera hus som rymmer både det ena och det andra. Men nu är huset inte rött, det finns inga tigrar i ladan och garaget är inte heller en swimmingpool med fiskar i.
Däremot strosar här två katter, den indiska löpanden Gösta Bernhard och hans nya fru Sickan Carlsson, tuppen Putte Kock och en höna med fyra kycklingar. Under kaffepausen slutar hunden Mimmi tillfälligt att valla sin matte.
- Det är roligt att kunna dela utrymme med vilda och halvvilda djur. Jag älskar att arbeta ute, både i trädgården och när jag skriver, berättar Barbro Lindgren.
Gården på Öland har fått nytt liv genom omfattande renovering. Fortfarande pågår byggandet, men nu är det de två vuxna sönerna som gör om ladan till en musikstudio. I september har filmen om Loranga premiär och den har blivit något av ett familjeprojekt - sönerna Mattias och Andreas, skamusiker, står för filmmusiken. Dessutom har Loranga blivit opera, med premiär på Kungliga operan i december 2006.
- Det kommersiella är inte jag så intresserad av. Jag gjorde ju Loranga för så länge sedan. Men jag vill att det ska bli bra. Ibland måste jag bli sträng och säga vad jag tycker.

När "Loranga, Masarin och Dartanjang" kom ut 1970 kallades den för"en riktigt stollig bok" i en recension. En pappa med tehuva på huvudet, en pojke som nästan bara äter bullar och en morfar som sitter i tallen och äter frön och dricker pilsner - det kan förstås låta galet. Men Barbro Lindgren berättar tålmodigt - det är inte första gången hon får frågor om Loranga - att visst bygger böckerna på verkligheten. Hon har bara skruvat till den en aning. Husen är tecknade ungefär som dom såg ut. Eftersom Barbro Lindgrens man var scenograf tröttnade han fort på en färg. Också i Loranga-böckerna kan allt plötsligt ändra färg. En gång blir badrummet helt guldfärgat, ända ner i toalettkröken.
- Jag kunde vakna på morgonen och komma ner till ett rum där allt målats grönt över natten. Då hade min man inte kunnat sova.

Nyligen kom "Längst inne i mitt huvud" ut med Barbro Lindgrens samlade dikter. Hon beskriver poesin som essensen av skrivandet.
- Det är som när man städar och vill få bort så mycket som möjligt. Man går igenom och kastar tills bara det viktigaste är kvar. Det är följdriktigt att jag gör det nu när jag blir äldre och har lämnat mycket bakom mig.
Med ett enkelt språk och en vemodig underton skriver hon om naturen, livet och döden. Det är ingen tillfällighet att många av hennes dikter hamnar i dödsannonserna. Ord kan ge tröst och det visar att hennes dikter gör just det, konstaterar hon ganska nöjt. Flera gånger återkommer hon till hur gärna hon vill avdramatisera i sina texter.
- Världen kan verka så farlig för små barn och jag vill inte att de ska tro det.Fotnot. Den tecknade filmen om Loranga har premiär den 16 september. Operan om Loranga har premiär på Kungliga operan i Stockholm i december 2006 med musik av Carl Unander-Scharin.

Barbro Lindgrens Loranga blir tecknad film - och opera