Berg- och dalbana med glammig 15-åring

Årets revy i Västervik bjuder på toppar - oftast i form av sång och dans - och en annan svacka - som landar på underlivsnivå.

Demonstrerande pensionärer, hetsiga telefonförsäljare, korv på Åhmans och en Gollob i gul luva - det är bara några av ingredienserna i den nyårsbrygd som Västerviks Amatörrevysällskap kokat ihop i år.

Demonstrerande pensionärer, hetsiga telefonförsäljare, korv på Åhmans och en Gollob i gul luva - det är bara några av ingredienserna i den nyårsbrygd som Västerviks Amatörrevysällskap kokat ihop i år.

Foto: Lisa Olaison

Kultur och Nöje2009-01-07 00:06
"5 ton - en riktig tungviktare" heter årets upplaga av Västerviksrevyn. Titeln syftar på att revyn kommit upp i sitt 15:e år.Det är frestande att jämföra revyn med en tonårskille.Barndomen har passerat. Vid det här laget har revyn blivit proffsig. Bortsett från en missad replik här, och en tappad lösmustasch där, så flyter allt på.Gänget kommer verkligen till sin rätt i de stora sångnumren med hela ensemblen på scenen - i inledningen, i finalen och inte minst i en hyllning till bortgångne underhållaren Thore Skogman. Då syns (och hörs) det att det är ett gäng som besitter mycket talang, och som älskar det dom håller på med.Mognaden märks också i numret där Anita Andersson gjort om Bon Jovis hårdrocksdänga "Livin´on a prayer" till en kampsång för värdiga villkor för åldringar. Fyndigt och tänkvärt.Eller vad sägs om en strof som: "Nu är vi på offensiv / med permobil".Darra månde alla snåla politiker!Till 15-åringens goda egenskaper måste också räknas vitaliteten. Inte minst representerad av den unga baletten - i år döpt till Nyårspaljetterna. I det dansnummer som jag fastnar för får tjejerna inte bara visa upp sina rytmiska färdigheter utan också sina komiska talanger när de spelar fyra hostande och harklande patienter i ett väntrum. Det är deras läten och ryckningar som bildar rytm och dans.Sedan har revyn ytterligare en egenskap gemensam med den 15-årige killen: En till synes outsinlig fascination för sex.Missförstå mig inte. Jag har inte något emot en fräckis. Och jag ska erkänna att jag skrattade under sketchen där Ingrid Lindebratt och Lena Strömbäck spelar två väninnor som pratar förbi varandra alldeles. När den ena tror att samtalet handlar om det äktenskapliga samlivet, berättar den andra om sin och makens nyvunna passion för golf.Ni får själva lista ut hur snack om klubbor och träningsrundor med grannfrun kan tolkas...Men det blir helt enkelt lite för mycket av det goda. Det måste väl finnas fler ämnen här i livet som kan locka till skratt än sex?Lokala händelser exempelvis. Vi får visserligen bevittna ett parti monopol mellan fyra kända kommunpolitiker där anhalterna heter Swedbank Arena, Gränsö och Gertrudsvik, och det skämtas om de fyra stolar för sammanlagt 88 000 kronor som Visstaden köpte in. Men jag hade velat haft mer.Visst borde det ha gått att skriva ett vasst revynummer om vår järnvägstrafik som bedrivs med buss, eller om den lärare som sades upp på grund av hans medlemskap i ett hårdrocksband?Ett riktigt lokalt skämt kan jag dock inte låta bli att avslöja. Smeknamnet på höghusen på Tändsticksområdet: Rynkeby.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!