Föreställningen som visades, "Bergsprängardöttrar", är en fristående uppföljare till monologen "Bergsprängardottern som exploderade" som skådespelaren/författaren Lo Kauppi turnerade med för några år sedan.
Handlingen tar plats på ett kvinnofängelse någonstans i Sverige.
Kauppi står bakom både manus och regi men medverkar inte som skådespelare denna gång. Intrigen bygger på samtal hon haft med interner och vårdare på Hinsebergs respektive Ystads anstalter.
Vi får möta kvinnorna Rosanna, Angelika, Helena och Mia samt "Vakten" (gestaltad av Figge Norling) och den besynnerliga värld de existerar i.
Mia är en slagkraftig och verbal kvinna som vill behandlas för sin adhd. Det blir i stället anmärkningar för dåligt beteende och det ena avslaget efter det andra.
Hon vill träffa sin bror, som lever ett ordnat liv utanför murarna, men inte heller det går för sig.
Angelica kämpar för att få ta emot besök av sin dotter och dotterdotter, men förgäves.
Rosanna kan bara maktlöst ta emot rapporter från utsidan om hur illa det går för den 16-åriga sonen som placerats i fosterhem.
Kvinnorna förnekar inte sina brott men då och då får vi insikt om vad de själva kan ha utsatts för.
På scenen finns ett gigantiskt arkivskåp som kvinnorna med linor är bundna vid.
Och utanför scenen uppehåller sig makten. Vi hör dess representanter som nollställda röster i högtalarna - som om de kom från tomma intet.
Här regerar byråkratin. Hur var det då med vård och behandlingsplaner?
Något sådant existerar inte i den värld som åskådliggörs här.
Rollerna görs av Anette Bjärlestam, Pamela Cortés Bruna, Sara Turpin, Miina Turunen och Figge Norling som samtliga gör strålande insatser.