Birgitta Stenberg - en samlare av liv
Alla var vilda. Vildast av alla var hon själv.
Med sin glittrande blick i behåll har hon klarat sig ur amfetaminmissbruk, hängt med tungt kriminella, kört racerbil, varit älskarinna åt ex-kungen av Egypten och jobbat som yrkesfiskare.
- Jag kunde rensa 300 torskar på en timme, berättar hon stolt.
Bland frireligiösa fiskare på en vindpinad ö i Bohuslän har Birgitta Stenberg sin fristad. Åstol har varit hemma i nästan 40 år, nu hälsar grannens katt på med självklar nonchalans och tigger lite hälsofil. Men en av "dom" blir hon aldrig, vill inte heller vara det.
- Här har jag från allra första stund varit annorlunda. Vad jag än kan tänkas göra så förväntar de sig att jag ska göra något ännu värre. Jag är friare här än vad jag varit i någon konstnärskoloni.
Hon visar kort på sin man, den älskade Håkan som dog för 13 år sedan. Han är klädd i färggranna klänningar och liknar mer en tibetansk munk än en väderbiten fiskare.
- Jag sydde klänningarna åt honom.
Så att ni blev ännu mer avvikande?
- Ja, det gjorde vi allt för att vara, ler hon förnöjt.
Redan på det tidiga 50-talet begav sig Birgitta Stenberg ut i ett Europa som just börjat återhämta sig från ett förödande världskrig. Hon sökte äventyret levde det och skrev om det. Blev indragen i spionhärvor, levde i lesbiska relationer långt innan någon anständig människa ens tog det ordet i sin mun, umgicks med genier, knarkare, jetsetare och de riktigt farliga skurkarna.
- Dumdristig vill jag nog kalla det. Jag har gjort riktiga dumheter, som när jag lärde mig köra racerbil på Sicilien. Man bytte förare under tiden och farten fick inte gå ner under 140 medan man krånglade sig förbi varandra.
Men varför?
- För att se hur det är.
Birgitta Stenberg ler och häller upp ännu en kopp doftande, ryskt te. Något starkare än så stoppar hon inte i sig längre.
- Jag har slutat röka, slutat knarka och nu slutat dricka.
Och slutat med kaffe, dessutom.
- Ja, nu är det bara döden kvar...
Den känns avlägsen i hennes sällskap. Det silvergrå håret är egenhändigt nyklippt dagen till ära, så att hon ska vara fin på bilderna. Hon gör en skön parodi av de putande läppar och den dimmiga blick som anses göra en kvinna mest attraktiv och skämtar om hur penibelt det vore att åka fast med hasch i bagaget.
- Det värsta är att det skulle inte stå: "Känd författarinna fast för knarksmuggling" på löpsedeln utan: "72-åring fast för knarksmuggling". Och det skulle jag inte stå ut med.
Birgitta Stenberg växlar blixtsnabbt mellan det dråpliga och det eftertänksamma allvaret. Visar sitt växthus vid havet där hon odlar vindruvor och persikor, går loss mot fastighetsskatten och mot patriarkatet och berättar en rolig historia om gamle kungens kärlekseskapader.
Livet rasslar på i ett ostoppbart tempo, och Birgitta Stenberg tar anteckningar. Det mesta hon har upplevt har blivit litteratur, i mer eller mindre maskerad form. Hon berättar i sina böcker om hur hon kastat sig in i situationer för att sedan kunna skriva om dem och hur hon även mitt i den värsta misär ställt sig en bit vid sidan av och bara iakttagit.
Har det varit ett försvar?
- Ja, men också en last. Att ständigt hålla på och se vad man kan använda sig av.
- Jag vet ju inte ett dugg vem jag är. Jag är den här som skriver och jag vet inte hurdan jag vore om jag inte gjorde det. Det kanske finns en helt annan människa där bakom som jag inte har någon aning om hur hon reagerar - henne har jag aldrig släppt fram.
Att vara öppen med allt hon gjort har varit ett sätt för Birgitta Stenberg att slå undan fötterna på de som vill moralisera och fördöma. Det är viktigt att berätta även om det som anses fult och skamligt, men alltför få kvinnor vågar det, menar hon.
- Det finns drivor av utmärkta, fantastiskt bra böcker som försvunnit för att kvinnor tänkt: vad ska mina barn säga? Eller: vad ska min mamma säga? Karlar har det bättre, de kan komma undan med att nödtorftigt dölja vem det handlar om.
I nya boken "Alla vilda" går Birgitta Stenberg tillbaka till tiden på Mallorca i början av 50-talet, till konstnärskollektiven och gay-gemenskapen som fanns där i skuggan av Francos regim. Hon skriver om de storslagna excentriker som samlades runt författaren Robert
Graves och om sin egen bultande längtan efter att bli publicerad och erkänd som författare. Hon skriver också om passionerna, om hur svårt det är att stanna hos en enda när det finns så många andra underbara människor där ute.
Hur har ditt förhållande till sex förändrats med åren?
- Inte alls. Jag har ett förhållande i en triangel nu. Det är svårt för man måste vara uppmärksam på att man inte favoriserar någon. Å andra sidan slipper man en massa tjafs som det lätt blir när man är två stycken och bara har varandra. När den andra ska uppfylla de tysta drömmarna från tiden då man ville vara en liten prinsessa. En triangel är friskare på så sätt.
De sista kapitlen i "Alla vilda" är ett slags bokslut över det som varit. Birgitta Stenberg söker upp de vänner från Mallorca som fortfarande lever. Många, många år har gått, men ändå - denna resa till de levande minnena är fri från bitterhet och sorgsen nostalgi. De vilda har gnistan kvar. Och hos Birgitta Stenberg finns en okuvliga tilltro till livet självt.
- Jag tror på godheten som en kraft, en förtvivlans motkraft. Och på ondskan som en förvillelse.
Godhet är knappast något som uppmuntras i dag, borde den lyftas fram mer?
- Det är riskabelt. Att sätta godhet i händerna på en kvinna i dag leder ju bara till att hon bär ut fler kaffekoppar åt chefen. Det går ju inte. Vi måste få en balans mellan könen och sedan kan vi börja diskutera godhet, säger hon med viss skärpa.
Hon går numera främst på adrenalin - det är bara nyttigt.
Ålder: 72 år.
Bor: Åstol.
Familj: Särbo.
Yrke: Författare och konstnär.
Smultronställe: Nice. Har hyrt en våning där i sju år, mest för ljusets skull. Det finns inte en konstnär som inte älskar ljuset i Nice.
Arbetar med: Just nu med omslaget till nya boken "Alla vilda" som kommer i höst.
Fakta/Litteratur av Birgitta Stenberg
"Alla vilda" kommer ut den 20 september
Birgitta Stenbergs böcker i urval:
"Mikael och poeten", 1956
"Chans", 1961
"Rapport", 1969
"Kärlek i Europa", 1981
"Apelsinmannen", 1983
"Raskenstam", 1983
"Spanska trappan", 1987
"Tusenbröderna", 1988
"Arabesk", 1994
Barnboksserie om Billy
FAKTA n Birgitta Stenberg
Så jobbar vi med nyheter