Björkö Sverige vackraste ö

En bok om alla Sveriges 401 åretruntbebodda öar, plus 815 som har varit det under 1900-talet. Är den möjlig att skriva för en ensam person? Läkaren och författaren Anders Källgård i Varberg har faktiskt gjort det. Imponerande, sannerligen ett gott dagsverke.
Källgård gör dock ett undantag för öar med broförbindelse, observera detta! De finns inte med. Däremot är Gotland med. Att jämföra med en holme som Tallholmen utanför Bråtviken i Västervik. 2 967 kvadratmeter mot, ja vad blir det? Tallholmen är väl inte ens 50 meter tvärs över. Alla kan förstå att det är svårt att greppa.
Även öarna i våra insjöar finns med.

Han delar upp Sverige i geografiska områden. Själv bor han i den öfattigaste delen. I Halland. Från Varbergs horisont blickar han ut över havet. Men bara från andra våningen. Därifrån kan han se en ö. Skrivareklippan kallas den. Varför, kan man fråga sig, tyvärr utan att få svar i boken. Han ser också Nidingens fyr blinka ibland.
Ändå, eller kanske just därför, har han blivit vad han kallar ö-människa, Homo insularis. Fick han tillfälle att verkligen bo på en ö tror han att åkomman möjligen skulle gå över...
När jag ändå berör kapitlet om Hallands öar vill jag passa på att göra en negativ anmärkning. Denna text, där han förklarar sina känslor för ö-manin och dessutom utvecklar sitt resonemang om hur han sållat fram de öar han ville ha med i boken, den borde ha placerats in i förordet. Det är nämligen inte självklart att alla läsare orkar plöja igenom alla de 607 sidorna, med alla "miljoner" uppgifter. Och i så fall missar de en viktig del.

För egen del intresserar jag mig mest för Tjusts och Misterhults skärgårdar som jag känner ganska väl efter 40 år bland dem. Dessa öar har Anders Källgård lyckats presentera väl och bland dem dessutom valt ut "Sveriges vackraste", nämligen Björkö i Loftahammar. Han besökte familjen Alvarsson där en oktoberdag då det fallit nysnö! Han fick också transport med "världens snabbaste kofärja", Alfs "Macks" som lär göra 40 knop. Han kördes ut till den lilla Lindholmen som var bebodd 1854 till 1920.
Det visste inte Källgård eller Alf vid det tillfället. Nu vet jag det sedan jag var med vid en utgrävning av husgrunden i våras. Några arkeologer var där och spelade in ett teveprogram som ska sändas i oktober. Man fann bland annat att där funnits två torp som var hopbyggda.

Anders Källgård har naturligtvis inte själv besökt alla 1 216 öarna, från Haparanda till Strömstad men gjort några nedslag på speciellt intressant öar. I Tjust valde han alltså Björkö och i Misterhults Örö. Han intervjuade Alf Alvarsson och Ove Wiström vilka även finns med på bild. Detta är få förunnat. Kanske inte ens tio personer hela landet. Jag tycker han valde rätt eftersom de båda är mina bästa kompisar därute och dessutom ovanligt utåtriktade och positiva. De ser inga problem, bara möjligheter.
Bilder ja. Boken är illustrerad med cirka 200 tuschteckningar och 70 akvareller i färg.
Konstnären heter Johnny GR Ahlborg och hans bilder är de bästa jag sett inom gebitet, kanske nog sagt. De är så detaljerade att de kunde ha varit färgfoton. Men de ger en helt annan och bättre dimension till motiven. Otroligt bra och ett klart lyft för en bok där enbart texten skulle ha blivit ganska tung och monoton, med alla data.
Källgård beskriver varje ö med yta, befolkningsantal, tillgänglighet, läge på sjökortet och en historik. Det sistnämnda blir olika omfattande, beroende på de fakta Källgård lyckats vaska fram. Jag skulle inte vilja överta hans telefonräkningar...
Små fel har smugit sig in här och där, det är ju ofrånkomligt och självklart, men ingenting jag anser värt att ta upp här.

Källgård nämner också något om naturen på öarna, några sällsynta blommor (men även en helt del triviala, vilket kan tyckas onödigt), något om sjöfåglar, däggdjur och insekter. Men främst handlar det om människorna som bor eller bott därute. En del har fått namn, andra inte. Det blir hoppigt, det ska erkännas.
Ibland lättar Källgård upp texten med några roliga episoder, ofta kul gubbar som verkat i historien, eller till och med någon dikt.
Någon tänkare sa att "en romanförfattare kan möjligen räkna med någon liten uppskattning, men den som skriver en faktabok får vara glad om han inte får en alltför nedgörande kritik". Anders Källgård får vara glad. Han har lyckats utmärkt!