Visarkivarie Marcus Brännströms utställning om denne man som i höst skulle fyllt 101 år har nu stannat till i Stockholm, närmare bestämt i biblioteket vid Tyska stallplan i Gamla stan.
Utställningen skapades inför Nisses 100-årsdag förra hösten och visades inledningsvis på Forum i Oskarshamn i samband med Arkivens dag. Då med titeln "Nisse och Gösta 100 år" eftersom den handlade om både Nisse Gustafsson och Gösta Bernhard som en gång var klasskamrater på Östermalmsskolan i Västervik.
Efter årsskiftet fick utställningen "flytta hem" till Västervik och nu har delar av den alltså fått "flytta hem" igen - denna gång till Stockholm och Gamla stan.
För visserligen växte Nisse upp i Västervik men större delen av sitt liv bodde han i huvudstaden.
- Utställningen kom till tack vare att Nisse döttrar, Birgitta Meijer och Cecilia Zetterberg, frikostigt och förbehållslöst delat med sig av minnen och material, fotografier, dikter och tidningsurklipp, berättar Marcus.
Att Nisse kallades "Ängeln i gamla stan" berodde på hans stora sociala engagemang.
Nisse som blev sjukpensionär efter att ha drabbats av lungtuberkulos bodde på Västerlånggatan 60 och där hjälpte han många författare och kulturarbetare med en bit mat eller tak över huvudet.
Inte minst var han en god lyssnare när människor behövde prata.
"Jag hade ju i alla fall förmågan att lyssna", som Nisse själv sa i en tevedokumentär några år innan han gick bort 1982.
- Om det inte vore för Nisse så tror jag att stadsbilden i Klarakvarteren sett ganska annorlunda ut. Många fick en bit mat och tak över huvudet hos Nisse.
- Utan honom skulle Nils Ferlin ha varit ännu "magrare om bena". Dom delade bostad under ganska många år. En hel del av dessa författare, konstnärer och musiker räddade Nisse Gustafsson bokstavligt talat livet på. Inte bara en gång, utan många gånger, säger Marcus Brännström.
Nisse Gustafsson återvände med jämna mellanrum till uppväxtstaden Västervik. Än mer frekvent på äldre dar.
- Som Cornelis skrev: "Skulle jag av ödet få ännu en säsong kommer jag till Västervik till musik och sång".
- I kyrkboken stod det Nils Enok Gustafsson. Men det är som Fredrik Åkare - förevigad i Cornelis Vreeswijks texter - som han blev känd, säger Brännström.
Utställningen i Gamla stan öppnade förra veckan och stannar i Stockholm under några veckors tid.
- Det blev en trevlig vernissage. Flera personer som känt Nisse kom dit och kunde berätta personliga minnen. Vi avslutade dagen med ett besök på restaurang Slingerbulten som Nisse Gustafsson och hans vänner gärna besökte.
- Det känns roligt att ha fått följa Nisse hem till Gamla stan igen, säger Marcus Brännström.