Bruno Mathsson är tillbaka

Det är bara att kliva in. Innanför jättefönstren kan besökaren provsitta och provligga Mathssons möbelklassiker. Vardagsrummet i sommarhuset i Frösakull utanför Halmstad har byggts upp som ett typexempel på hans visionära glashusbyggen. Låt gå för att det är med museisalen istället för gröngräset rummet går ihop, det ger ändå en känsla av Mathssons ljusa universum.
Allt är noga avvägt. Utställningen tar fasta inte bara på möbelritaren och arkitekten utan även på visionären Mathsson. Han nöjde sig aldrig med att bara formge en stol. Han ville se helheten, hur möblerna fungerade i rummet och byggnaden, helst hela staden, till och med framtiden. Hur de kunde ge människor ett bättre och modernare liv.

I hans sommarhus står spisen på ett rullbord mitt i vardagsrummet. Varken man eller kvinna skulle slava ensam i köket; något kök finns inte ens, bara en diskbänk på verandan under tak av korrugerad plast.
- Han var inte särskilt intresserad av matlagning, konstaterar Hedvig Hedqvist, företrädare för Mathssonfonden och designjournalist, som tillsammans med Arkitekturmuseums Karin Åberg Waern jobbat fram utställningen.

I år är det 70 år sedan snickarmästaren från Värnamo debuterade på Röhsska museet i Göteborg. Som möbelformgivare och husritare var han självlärd. Hungrigt hade han studerat möbelmodernism, Le Corbusier och Bauhaus via biblioteket på just Röhsska.
Hemma i Värnamo skulle det dröja åratal innan grannarna började uppskatta hans möbler. På Röhsska blev han genast uppmärksammad av dåtidens formauktoriteter i Svenska Slöjdföreningen. Året därefter ställde han ut i svenska paviljongen på världsutställningen i Paris vilket, bara något år senare, bland annat resulterade i en beställning på 20 stolar till Museum of Modern Art i New York.
- Han fick väldigt tidigt ett internationellt kontaktnät. Avantgardet visste vem han var, säger Hedvig Hedqvist som gått igenom gammal korrespondens och blivit överraskad. Fransmannen Marcel Michaud som hade kontakter med Picasso och Matisse knöt till sig svenske Bruno Mathsson. Ledande amerikanska arkitekter som Frank Lloyd Wright använde sig av hans möbler i inredningar. Fram till andra världkriget gick nästan hela hans Värnamoproduktion på export. I Sverige hade man ännu inte fattat.

Ändå fick Buno Mathsson aldrig samma internationella ryktbarhet som exempelvis den finske generationskamraten Alvar Aalto, konstaterar arkitekten och möbelritaren Thomas Sandell i utställningskatalogen.
Finländarna är över lag bättre på att bejaka och stötta sina konstnärliga genier än svenskarna, enligt Sandell. Dessutom var Mathsson autodidakt; kanske just därför blev hans glashusidéer extra ifrågasatta hos byggnadsnämnder och andra skeptiker.
Inte heller i dag är det självklart i alla läger att Bruno Mathsson ska kallas arkitekt. Det är också första gången hans verk ställs ut på Arkitekturmuseum.Fotnot. Bruno Mathsson-utställningen visas till den 27 augusti och belyser honom både som möbelformgivare och arkitekt.

Bruno Mathsson är tillbaka

Ute skulle in och vilstolen ut. Ett modernt liv krävde en modernare arkitektur, ett liv närmare naturen, enligt Bruno Mathsson vars verk nu för första gången visas på Arkitekturmuseum i Stockholm..