Censurerad kossa visas i Sverige

När konstprojektet "Cow parade" bad David Lynch att göra en ko blev resultatet alltför magstarkt och kossan stoppades från att visas i New York. Nu har Stockholm invaderats av färgglada glasfiberkossor, men på Färgfabriken har man valt att i stället visa det censurerade, mindre gulliga och marknadsanpassade. Lynch halvätna kossa har skeppats över Atlanten och blir en symbol för glappet mellan det konstnärligt utmanande och disneyfieringen av det offentliga rummet.
- Det visar vad som inte får plats i det här systemet, trots att arrangörerna säger att "Cow parade" är öppet för alla, säger Jan Åhman
"Eat my fear" har filmregissören och konstnären David Lynch valt att kalla sin kossa för. Den skapades år 2000 då "Cow parade" arrangerades i New York. Vid sidan av de kor som bekostas av företag och som allmänheten kan skicka in förslag till bjöds ett antal etablerade konstnärer in för att göra kor till projektet som drar in pengar till ideella hjälporganisationer.
Det fanns vissa villkor uppställda för kossans utformning: det fick inte beröra sex, politik eller religion. Men trots att Lynch inte explicit gestaltat något av de ämnena ansågs hans ko ändå vara alltför kontroversiell.
- Vad hade de väntat sig när de bjöd in honom? Det är David Lynch enda egna kommentar till händelsen.
På Färgfabriken i Stockholm fokuserar man under hela året på frågor som rör förändringar av det offentliga rummet i ett samhälle som blir alltmer globaliserat, privatiserat och präglat av nya mediestrukturer. Lynch ko och dess bakgrund är, enligt Jan Åhman, ett bra exempel på hur fel det kan bli när kommersialism och konstnärlig integritet krockar.
- Det blir bara jätteglatt och trevligt när företagen själva får välja sin ko, "Cow parade" är inget konstprojekt utan att glatt jippo. Av ren lathet väljer de flesta det som är helt okontroversiellt för att slippa att ställas inför problem. Men det blir på sikt inte roligt vare sig för företagen, för konsten eller för staden.
Han menar att näringslivet är i skriande behov av kreativitet och nytänkande och därför borde kunna ha ett fruktbart samarbete med konstvärlden. Men det gäller att hitta frågeställningar som berör och utmanar på ett sätt som är intressant även för företagen. I projektet "Stockholm at large" visionerade man på Färgfabriken kring den växande huvudstadens framtid tillsammans med konstnärer, arkitekter, politiker och byggbolag. Det har varit lyckat, tycker Jan Åhman, men det är inte okomplicerat att föra samman konstnärer och företag.
- Ofta blir det snabbt en konflikt mellan konstnärernas krav på autonomi och företagens krav på snabbhet och resultat.
"Eat my fear" visas från den 12 juni och senare i sommar kanske Lynch själv kommer till Sverige för att prata om sitt verk.