"Mamma, får jag låna din Ipad?"
Frågan är det första som möter mig när jag vaknar, när jag kommer hem från jobbet eller när det blir en paus mellan två andra aktiviteter.
Säger jag ja får jag massor av kärlek tillbaka. Säger jag nej blir det skrik, gråt och smällande i dörrar.
Min dotter är bara fem och har redan en högt utvecklad förståelse för hur tekniken fungerar. Hon tar sig lätt förbi barriärer för att komma till favoritappen eller den film hon vill se på Netflix. Saker som många vuxna i min omgivning inte klarar.
Samma med åttaåringen som inte varit den snabbaste med att lära sig läsa och skriva. Men genom datorspelet Minecraft har han lärt sig massor av engelska ord. Att ljuda sig fram till hur något stavas går alldeles utmärkt om syftet är det rätta. Det vill att söka på Internet.
Visst ser jag nackdelar med utvecklingen. Som att barnen blir passiva och stressade när skärmtiden löpt ut.
Samtidigt tror jag att det är svårt att bromsa utvecklingen.
Lösningen är förstås att vi vuxna föregår med gott exempel. Att vi stänger av datorn, mobilen och surfplattan ibland. Slutar multitaska och ägnar oss åt en aktivitet i taget.
Hur ska vi annars få barnen att göra det?