Darje låter konstverken mogna

Thorolf Darje har försörjt sig både som arkitekt och designer. Men sedan tio år tillbaka ägnar han sig helhjärtat åt konsten. För åtta år sedan köpte han den gamla metodistkyrkan i Ankarsrum och delar nu sin tid mellan Stockholm och Tjustbygden.

Darje förbereder nu utställningen "Vikingagudarnas värld" som visas två helger i juli, vecka 28 och 29.

Darje förbereder nu utställningen "Vikingagudarnas värld" som visas två helger i juli, vecka 28 och 29.

Foto: Lotta Gometz

Kultur och Nöje2010-07-08 00:00
Drakvillan står det skrivet med vacker, snirklig, stil ovanför tröskeln till huset.Och namnet gör skäl för sig. Tittar man noga upptäcker man nämligen drakar av olika storlek och form lite överallt på huset. Somliga är målade, andra snidade och ytterligare några är i metall.Redan som barn hade Darje en livlig fantasi - på gott och ont, enligt honom själv. Ibland kunde den nämligen fara i väg åt alla möjliga håll. Som konstnär har han trots allt stor nytta av sin rika fantasi, konstaterar han.Fascinationen för draken och allt vad den kan tänkas symbolisera har också följt honom sedan barndomen då han slukade sagor med god aptit. Numera intresserar han sig mycket för filosofi och kulturhistoria, vilket hans konst många gånger vittnar om.- Under vikingatiden hade man åtta olika sätt att göra drakar på och det är dessa modeller som jag har använt mig av när jag har format drakarna till huset. - Draken är en kraftfull symbol som man hittar i många kulturer. Vikingarna hämtade av allt att döma symbolen från Asien, säger Thorolf Darje.När VT:s utsända besöker Darje i hans "Drakvilla" en varm fredagseftermiddag i början av juli är han fullt sysselsatt i sin ateljé. Flera påbörjade projekt tyder på att han tycker om att ägna sig åt flera saker parallellt.Något som han själv också bekräftar.- Ja, det är viktigt för mig. Jag gör färdigt alstren till ungefär 80 procent. Sedan får de stå och "mogna" ett tag medan jag tar mig an något annat. Jag vrider och vänder på dem lite då och då innan jag slutligen bestämmer mig för att lägga sista handen vid verket och avrunda.- Jag är perfektionist och får skärpa till mig för att inte överarbeta saker och ting. Men jag har faktiskt blivit bättre och bättre på det där med att sätta punkt, säger han.- Överhuvudtaget leker jag mer nuförtiden. Jag har alltid en tydlig idé eller tanke om vad jag vill göra men den får inte vara helt färdig redan från början. Det blir så mycket roligare om den får utvecklas och växa successivt, under arbetets gång. Redan tidigt var det uppenbart att Thorolf Darje hade ett konstnärligt sinne. - När jag var liten hade jag alltid ett skissblock i fickan var jag än befann mig, och så är det fortfarande. När Thorolf var fem år gammal fick han sitt första staffli med riktig oljefärg. Gåvan kom från fjärdingsmannen - det vill säga polisen - i byn Hassela, Hälsingland, dit familjen Darje just hade flyttat från Sundsvall. Polismannen var, enligt vad han själv kunnat uttolka, den enda i bygden som intresserade sig för konst och eget skapande. Och när han märkte att pojken Darje hade ett liknande intresse blev han eld och lågor. Han gav alltså femåringen ett staffli och tog med honom ut i naturen för att måla. Detta gjorde starkt intryck på Thorolf - både gesten som sådan och det han fick möjlighet att se och uppleva.- Det är från den hälsingländska naturen som jag fortfarande hämtar mina färger, förklarar han.En minnesbild har särskilt tydligt etsat sig fast på näthinnan:- Vi satt med våra staffli vid järnvägsspåret en sommarkväll och på båda sidor om järnvägen blommade massor av rallarrosor på fälten. Blommornas färg smalt liksom samman med midnattssolen och den röda himlen. Den synen glömmer jag aldrig.Som 15-åring skaffade sig Thorolf sin första ateljé i en nedlagd konsumbutik.Fortfarande målar han ibland men det är inte längre måleriet han prioriterar i första hand. I stället gör han företrädesvis installationer, ofta med trä och ibland textilier som dominerande material. Helst ska materialet vara gammalt och använt på något vis. - Det sätter fantasin i rörelse och inspirerar mig, förklarar Darje.Förra sommaren arrangerade han sin första utställning, "De högas stolar", i Drakvillan i Ankarsrum. Utställningen bestod av trätroner med tillhörande korta berättelser vars syfte var att få betraktaren att börja fundera och fantisera... Nu arbetar han vidare på den och har som målsättning att hyra ut den som en temautställning till olika museer.De tillhörande berättelserna har nu ersatts med dikter.Också den här sommaren arrangerar han under två helger i juli en utställning i Drakvillans konsthall. Den heter "Vikingagudarnas värld" och bygger på delar från "Gudakväden" som visades på Västerviks museum härom året. Den utställningen arrangerar han i samarbete med Tjustbygdens järnvägsförening.Den är uppbyggd som en slags performance med ljusspel och en livs levande berättarröst, avslöjar Darje.- Tyvärr var det länge lite fult att intressera sig för fornnordisk mytologi. Det har framförallt att göra med att nationalistiska krafter vurmat för företeelsen. Men den fonnordiska mytologin är folkets kulturarv och det är viktigt att nynazistiska strömningar inte får lägga beslag på det arvet, säger Thorolf Darje.
Personligt
Ålder: 64 årBor: Ankarsrum och StockholmYrke: Utbildade sig till arkitekt på Chalmers tekniska högskola i Göteborg och arbetade under de yrkesverksamma åren både som arkitekt och designer i Stockholm respektive Ljusdal. Är konstnär på heltid sedan tio år tillbaka.Familj: Tre vuxna barn och fem barnbarn. En av döttrarna bor i Rom, övriga barn i Stockholm.Intressen: Konst och kulturhistoriaSenast lästa bok: "En kortfattad historik över nästan allting" av Bill Bryson
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!