De är besatta av tango

I tangons tecken åkte Gunilla Ander och Nils Hansson jorden runt.
De besökte allt från traditionella milongor (tangodanskvällar) i Buenos Aires till en queertangofestival i Hamburg.
Resultatet blev reportageboken "Tango - Återkomsten".
Säg tango och många ser framför sig en man med en kvinna i halvbrygga över armen, hon i klänning slitsad upp till midjan och gärna med en röd ros mellan tänderna. De dansar till vemodiga toner från bandoneon, det lilla argentinska dragspelet.
Stop. Det stämmer inte.
Bakåtböjen är visserligen populär i finsk tävlingstango, men på Buenos Aires trånga dansgolv skulle den vara en livsfara. Där föredras tangostilen "milonguero", även kallad "close embrace". Stilen utmärks av att paren dansar tätt tätt samman.
Och bandoneon: För det första är den tysk, för det andra kan det lika gärna vara elektronisk tangomusik som spelas i dag.

Ovanstående är bara en bråkdel av allt man kan lära sig i "Tango - Återkomsten".
- Det finns inte en enda sak med tango som inte har minst två motsatta förklaringar, suckar Nils Hansson, tangobiten författardebutant som till vardags är musikskribent i Dagens Nyheter.
Bredvid honom sitter medförfattaren och frun Gunilla Ander, också journalist till yrket, med inriktning på EU-politik.
Tangon har funnits med från början i deras förhållande.
- Vi träffades på en födelsedagsfest där det var någon som snöat in på finsk tango. Några år senare, på vår bröllopsfest, uppträdde Kärlekens jävla trälar, ett band som brukade spela tangoinfluerad musik för rockpublik, minns Nils Hansson.
Att kolla upp tangomöjligheterna inför semestern blev med tiden obligatoriskt för Gunilla Ander och Nils Hansson, ibland till och med att styra ledigheten efter tangon.

Till formen är "Tango - Återkomsten" en reportagebok. Pedagogiskt uppbyggd med årtal, ordlistor och sajttips. Lättillgänglig och anekdotisk.
Men framförallt är det en kärleksfull skildring av tangofolket. Överläkaren som försöker skära ner på dansandet för att inte mista jobbet. Sångaren Mikael Wiehe som skrivit en låt om hur det är att se sin fru dansa i väg med en annan man. Den rebelliska tangodrottningen som enligt tangons strikta regler följer i dansen dit mannen vill - men som byter ut honom mot en yngre modell när lusten faller på. Och många fler.

- Trots att det alltid är mannen som leder är kvinnan inte ett våp som bara föses runt, understryker Gunilla Ander när vi kommer in på tangons machorykte.
- Kommunikationen är det centrala, säger Nils Hansson. Tangon är ett ordlöst språk, en intim konversation som man går upp i totalt.

De senaste 20 åren har en tangovåg svept över världen och spolat iland små hemliga tangometropoler i bland annat Istanbul, Warsawa och Berlin.
Pånyttfödelsen har fått draghjälp av klubbmusikstilen tango electrónico.
- De som är bäst på att förena tango med elektronisk klubbmusik är Gotan Project, som har sin studio i Europas tangostad nummer ett, Paris. De har blivit ett alternativ till 40-talets klassiska tangomusik, säger Nils Hansson.
Medan det i Europa och Asien främst är välutbildade med god ekonomi som blir bitna av tangoflugan var den argentinska tangon ursprungligen ett folkligt nöje.
I Buenos Aires är tangon fortfarande förankrad i arbetarmiljöer, berättar Nils Hansson.
- Buenos Aires är oerhört psykoanlaytikertätt. Det sägs ibland att de rika har psykoanalysen och de fattiga har tangon.