De frånvarande Nobelpristagarna

Elfriede Jelinek deklarerade på en gång att hon inte kommer till Stockholm för att ta emot världens största litteraturpris. Hon klarar inte av det, hennes sociala fobi är alltför stark. Men hon har sällskap av en lång rad Nobelpristagare som inte kommit till prisceremonin.
Solsjenitsyn fick inte komma för Sovjetunionens makthavare. Beckett ville inte och Hemingway var inte tillräckligt kry ? sa han i alla fall. Drygt 30 av de 109 författare som hittills tilldelats Nobelpriset i litteratur har inte varit på plats i Stockholm.
Många har helt enkelt varit för gamla och skröpliga för att klara av resan och ståhejet. I stället har de skickat en representant, en förläggare, bästa kompis eller familjemedlem, som får ta emot priset i deras ställe.
Ernest Hemingway fick priset 1954 men kom inte till Stockholm. Han hade dubbla känslor inför att tilldelas Nobelpriset, ?ingen jävel har skrivit något bra efter att ha fått det priset?, sa han.

I andra fall har det handlat om världspolitik. 1915 uteblev fransmannen Romain Rolland av uppenbara skäl, första världskriget kom emellan. Under det andra världskriget avstod man 1940-44 från att dela ut något pris.
Boris Pasternak, som skrev ?Doktor Zjivago?, fick priset 1958 men tvingades avsäga sig det efter att ha utsatts för hård politisk press i hemlandet Sovjet. Hans landsman Alexander Solsjenitsyn som skrev avslöjande om Stalins fångläger, fick priset 1970 men kunde inte lämna landet förrän 1974.
1964 utvaldes existentialisten Jean-Paul Sartre av akademiens ledamöter, men han tackade nej. Nobelpriset var för Sartre en symbol för ett borgerligt och inskränkt etablissemang som han inte ville tillhöra. Ändå står han listad som 1964 års pristagare, det går inte att tacka nej till priset, bara vägra att ta emot det. Efter flera år ångrade sig Sartre och bad om att få prispengarna, men då var det för sent.

I Nobelprisets barndom var inte pristagarna så noga med att komma, priset hade ännu hade inte uppnått den höga status som det senare fick. Den allra första som fick litteraturpriset 1901, fransmannen Sully Prudhomme, kom inte. Det gjorde inte heller den andra, tysken Theodor Mommsen. Svenske Erik Axel Karlfeldt hade giltigt förfall, han hann dö före prisutdelningen och är därmed den enda som fått priset postumt. Men under de senaste 35 åren är det bara fyra som inte kommit. Senast en litteraturpristagare uteblev var det egyptiern Naguib Mahfouz som 1988 stannade hemma av ?privata skäl?.