Jag har fått skolbarn! Alltså inte ett skolbarn vilket som helst. Varför tror ni det? Det vore ju väldigt konstigt, och hade säkert varit olagligt?
Nej, det är förstås min Lasse som har börjat förskoleklass. Vi har gjort inträde i en helt ny värld med skolväska och frukt och rastklocka som ringer in prick klockan åtta. Vilken märklig känsla det är ändå, att rusa över skolgården med andan i halsen. Allra sist och flämta "skynda skynda, nej vi hinner inte stanna och klappa den masken, fröken ringer IN NU". Det händer ju liksom bara varje dag.
I och med den här skolstartsgrejen har jag i alla fall fått nya idoler. Fröknarna. Eller lärarna, pedogogerna eller vad man nu vill. Om någon av dom skulle be mig smörja in hens fötter med Hollandiesås och slicka av så skulle jag bara... göra det. (Observera att detta endast är ett exempel, på hur mycket jag beundrar dom, inget förslag.)
Herregud, en morgon hemma hos oss kan få arabiska våren att framstå som ett kafferep hos PRO – och här har vi människor som frivilligt spenderar arbetsdagarna med barn i grupp.
Varje morgon utanför klassrummet ställer barnen upp på led, får ta i hand med läraren och säga "god morgon" och därefter gå in i klassrummet. Det är så fint att jag blir akut mammatöntig och måste skynda mig till bilen eftersom ögonvitorna plötsligt blivit så märkligt blöta. Tjugotvå andäktiga sexåringar på led är så sött att man nästan får hål i tänderna av att bara tänka på det.
Pedagogerna tröstar och peppar, smittas ner med magsjuka och löss i håret, letar borttappade gummistövlar och mäklar fred i kapprum OCH lär ut rimord och pluttifikationstabellen.
De senaste två veckorna har sexåringen kommit hem och berättat bland annat om kanonerna på Vasaskeppet och hur många magar en ko har. Han lär sig saker som får mig att framstå som lika allmänbildad som vår Bordercollie. Och då har vi en hund som verkligen kan konsten att se otroligt hjärndöd ut.
Underbara är de hur som helst, lärarna.
Och underbetalda.
Enligt en undersökning SCB ligger medianlönen för en förskollärare på 26 400 kronor. För en grundskollärare är samma siffra drygt 28 000 kronor. Lägg till utbildning på mellan tre och ett halvt och fem år på universitet eller högskola.
Och jämfört med en lika välutbildad civilingenjör får en grundskollärare mer än 10 000 kronor mindre i plånboken varje månad. Det betyder flera miljoner kronor under ett yrkesliv.
Lärarna och förskolelärarna är fantastiska som utan knot torkar våra barns rumpor – många gånger för en skitlön. Det är en ekvation som i alla fall jag inte kan räkna ut.
Bordercollie-hjärna eller inte.