Den obotlige pessimisten Fisk

Vi talar om Tony Blairs avgång. Den brittiske premiärministern faller inte i god jord hos Robert Fisk, tidningen Independents korrespondent i Mellanöstern. "Monumental dårskap" kallar han Blairs och den amerikanske presidenten George W Bushs politik i regionen.
- Jag förstår inte Blair, han har faktiskt en hjärna. I Bushs fall vet jag inte. Men Blair? Jag vet inte vad som hänt med honom. Han säger att han är fullständigt övertygad. Men det duger inte. Han får tro vad han vill men han hade fel. Han tror att hans övertygelse gör det helt ok men du kan inte styra världen genom att säga att du har rätt hela tiden.
Robert Fisk är på Sverigebesök för att hålla föreläsningar. Men också för att prata om sin bok, 1175 sidor tjocka "Det stora kriget för mänskligheten: kampen om Mellanöstern".

I mitten av 1970-talet arbetade han på tidningen The Times och den dåvarande korrespondenten i Mellanöstern hade gift sig med en miljonärska. Beirut, med det pågående inbördeskriget, var inget ställe att bosätta sig på för ett nygift par. Fisk erbjöds därför Mellanöstern av sin utrikesredaktör med orden: "Det blir ett stort äventyr med massa sol".
- Han hade rätt om det andra. Jag var 29 år och erbjöds världens största berättelse. Det som förvånar mig är varför jag stannat.
Han föklarar varför han stannat:
- Det är som att läsa en bra roman. Du sitter i din säng på kvällen och tänker: "Bara ett kapitel till, bara ett kapitel till". Och innan du vet ordet av ser du solens strålar genom gardinerna. Så till stor del handlar det om bara ytterligare ett kapitel.

Utgångspunkten i boken är faderns medverkan i första världskriget, av britterna även kallat Det stora kriget för mänskligheten. Han valde medvetet den titeln till sin bok eftersom segrarmakterna Frankrike och Storbritannien efter kriget ritade upp gränserna för Nordirland, Jugoslavien och det mesta av Mellanöstern där många blodiga konflikter skulle födas.
- Jag har tillbringat hela min professionella karriär med att bevaka de tre platserna och sett folk brinna. Det måste väl vara något fel, eller hur?
Menar du att allt som hänt i Mellanöstern mestadels beror på hur man ritade upp gränserna för runt 90 år sedan?
- Araberna har mycket att stå till svars för också, och det är ingen positiv bild jag målar upp av dem i min bok. Arafat till exempel, jag insåg inte förrän i slutet av boken, i hur otroligt dålig dager han framstår. Eller Saddam som kommer ut som ett fullständigt vilt monster. Boken är verkligen förödande mot dem och de övriga arabiska diktaturerna.

Det låter nästan som om Fisk förberett ett försvar mot kritiken att han skulle vara proarabisk, en stämpel som framför allt amerikanska kritiker satt på honom.
- När jag ser människor i Qana slaktas, oskyldiga palestinier dödas i flyktinglägren Sabra och Shatila, skriver jag om dem av medlidande. Det innebär inte att jag är proarabisk eller pro-någoting annat.
Du har ändå fått den benämningen?
- Av vilka? Tre webbsajter och en blogg, och sedan har det snurrat runt och föder andra. Internet är som en hatmaskin. John Malkovich säger att han vill skjuta mig och sedan tycker halva internet att det låter som en bra idé. Jag kan inte göra något åt det.
Det var framför allt efter terrorattackerna den 11 september som Robert Fisk hamnade både i rampljuset och skottgluggen. Hans fråga varför de 19 mördarna i planen hade attackerat just USA föll inte i god jord.
- Jag blev attackerad för det. Men det var också mitt syfte. Ju mer du attackeras, desto mer lyssnar folk. Frågan var tvungen att ställas.
Men att göra det innebar också, enligt Fisk, att man blev tvungen att diskutera USA:s politik i Mellanöstern och det är ett ämne som man inte kan diskutera i amerikansk media.
- Om det sker ett brott så brukar polisen först titta efter motiv. Om du har ett sånt brott mot mänskligheten som 11 september var, varför ska vi då inte kunna leta efter motiv?

Den obotlige pessimisten Fisk

Den brittiske korrespondenten Robert Fisk har bevakat Mellanöstern i drygt 30 år. I sin senaste bok målar han upp en dyster bild av regionen. Och han är lika pessimistisk om framtiden.- Ja, fullständigt. Det finns inget hopp. Vi har misslyckats helt och hållet, säger han.

Den brittiske korrespondenten Robert Fisk har bevakat Mellanöstern i drygt 30 år. I sin senaste bok målar han upp en dyster bild av regionen. Och han är lika pessimistisk om framtiden.
- Ja, fullständigt. Det finns inget hopp. Vi har misslyckats helt och hållet, säger han.