"Det är för mycket incest i dagens deckare"

Ulf Durling har varit sommarboende i Källvik i hela sitt liv och det var här han läste sin första deckare, "Mord i själva verket" av Vic Suneson.- Jag fick den i födelsedagspresent av en kompis här ute, och eftersom jag inte hade något bättre för mig efter födelsedagen, så började jag läsa. När deckarvärlden öppnade sig tog han även ett steg in i vuxenvärlden och han var lite stolt över att ha läst en "vuxenbok".- Den boken blev den första grundstenen i min deckarsamling.Ulf fortsatte att sluka deckare och i slutet på 60-talet började han skriva på sin första bok.- Jag hade mitt första vikariat som psykiater och snubblade över en historia som var för bra för att vara oskriven. Han skrev på sommaren och efter mycket filande och nedbantande av texten meddelade Bonniers att de ville ge ut den.- Det var startpunkten på en ny karriär. Då trodde jag att jag skulle bli världsberömd och det var lättare då. Nuförtiden är utbudet mycket större, säger han.Sedan dess har han givit ut 15 böcker och han har hämtat mycket inspiration från Tjust. I "Lugnet efter stormen" är huvudintrigen förlagd till Källvik, "Tills döden förenar oss" utspelar sig i Gamleby. Andra miljöer han använt sig av är Överum, Västervik och Flatvarp.Vad skulle du säga om någon annan började skriva deckare som också utspelar sig i Tjust?
- Jag skulle slå ihjäl fanskapet, säger han och gör en paus.- Det är sant. Då skulle jag känna mig lite trängd.Det är på sommaren, i Källvik, som han har haft tid att tänka på annat än sitt vanliga jobb som psykiater. Skriver gör han mest hemma i Sollentuna, men även under intensiva perioder ute i stugan i Källvik.- Jag är intresserad av att vi alla kan spåra ur när vi råkar ut för motgångar. När vi råkar i panik kan det hända att vi löser situationen på ett dåligt sätt. Hur kommer det sig att en människa halkar över gränsen?Morden duggar inte tätt i hans böcker. Många personer försvinner eller tar livet av sig.Varje år läser Ulf ungefär hundra deckare på uppdrag av Svenska deckarakademien, där han sitter med i kommittén som utser de nominerade till "Årets bästa till svenska översatta kriminalroman". Det tar tid, men han läser alla till sista sidan för, vem vet, slutet kan vara fantastiskt.Han tycker att en bra kriminalroman ska dra läsaren vid näsan.- Den ska ha drag av egensinne och originalitet och intrigen ska vara ens alldeles egna. I dagens deckare är det lite för mycket braskande och för lite reflektion.Ulf anser att dagens deckare är anpassade för den yngre publiken och att många författare fastnar i sina persongallerier på ett sätt som gör att vardagslivet får för stor plats i böckerna. Även det ökade utbudet gör att konkurrensen hårdnar och det har drivit fram en våldsamhet i kriminallitteraturen, menar han. - Det är för mycket våldtäkter, incest och trafficking i dagens deckare. Att få en bok utgiven ger blodad tand och förlaget förväntar sig att du ska skriva en till. Det kan också bidra till den ökade våldsamheten i deckarna. Det gäller att hinna uppleva tillräckligt mycket som kan passa som deckarstoff och samtidigt heltidsarbeta med något annat.Därför har han själv valt att satsa på de äldre läsarna genom att ge ut sina tidigare böcker i pocketformat med storstilad text och glest tryck. Även hans kommande bok, som ges ut i höst, har en äldre pensionerad kyrkoherde som huvudperson.- Dessutom åker jag runt i landet och föreläser hos pensionärsföreningar. Jag är både billig och lättövertalad så det blir många resor, säger han med glimten i ögat.

"Det är för mycket incest i dagens deckare"

Hans deckarhistorier utspelar sig i Överum, Källvik och Gamleby. VT träffar psykiatern och deckarförfattaren Ulf Durling i sommarhuset i Källvik.