- Ja, det är något jag verkligen går i gång på, säger hon. I sommar är hon i full färd med att förverkliga en av sina drömmar, nämligen att bygga ett eget hus tillsammans med sambon Jonny.
Jag arbetar med ... Jag är socialpedagog och arbetar inom socialförvaltningen för barn och unga som behöver min hjälp. Mitt jobb handlar bland annat om att ge stöd och hjälp åt familjer som har behov av det.
Jag har nästan alltid jobbat med barn. Det har bara blivit så. Tidigare arbeten har exempelvis varit som barnflicka i flera omgångar, på förlossningsavdelningen på KS, en förskola, olika utrednings- och behandlingshem, barnsjukhus och så vidare.
- Jag inspireras mycket av barn. Speciellt de naiva teckningar som de gör, utan onödiga detaljer.
Jag är nyfiken på ... världen. Särskilt intresserad är jag av att få uppleva alla egendomliga djur som finns på vår planet. Som elefanter, zebror, kängurur...
- Visst kan jag även lockas av pulsen i spännande städer. Men upplevelser av djur och natur lockar ännu mer.
- Jag skulle vilja ta med mig barnen ut på resor. Att sticka iväg någonstans hela familjen under ett år vore häftigt. Vi spånar lite grand på det just nu. Dessvärre ligger det inte riktigt för mig att planera väldigt långsiktigt, det vill säga flera år framåt i tiden. Jag kan vara ganska impulsiv.
- Tiden går och plötsligt inser man att man börjar bli gammal. Jag är jätterädd för att dö innan jag hinner uppleva åtminstone några av mina starkaste drömmar.
Jag önskar att ... alla människor kunde få känna sig värdefulla. Och att vi kunde skapa ett samhälle där alla människor verkligen har lika värde.
- Jag kan känna ångest över att jag kan leva så gott tack vare att så många lever så oerhört fattigt. Samtidigt älskar jag att shoppa. Det är en dubbel känsla. Jag älskar det men får en dålig känsla i magen av att göra det.
Jag skulle vilja ... För närvarande tänker jag faktiskt mycket på saker som jag skulle vilja göra. Min sambo och jag bygger ett nytt hus på vår tomt. Han ska ha ett musikrum där och jag en ateljé. Kanske blir det en öppen ateljé. Det vore roligt. Jag har även funderingar på att starta en rättvisehandel där. Jag är väldigt lockad av att kunna sälja saker som har producerats under schyssta villkor.
Jag kan ... förverkliga mina drömmar. Just nu förverkligar jag en av dem, nämligen att bygga hus med min sambo. Vi gör det själva och det får ta tid. Jag kan ju inte allt men det jag verkligen vill kan jag lära mig.
- Jag kan också få människor att skratta.
Om att bo i Västerviks kommun:
- Västervik med omnejd är otroligt vackert, särskilt skärgården.
- Men jag är lite orolig över de styrande politikernas totala fokus på turistnäring och handel. Vi som lever i Västervik då? Det finns många kommuninvånare som lever på socialbidrag och som inte har möjlighet att utnyttja det utbud som finns.
- Pengar och tillväxt är inte svaret på allt. Det finns andra värden också, som att människan själv får växtkraft. Jag önskar att man kunde satsa mer på kulturyttringar och andra fritidsaktiviteter för barn. Churchill ska ha sagt vid något tillfälle att "om man ständigt skär ner på kulturen - vad har man då kvar att försvara?". Det ligger en del i det.
Svaret på Josefine Carlsson Wessmans fråga: "Hur är det att vara konstnär? Hur har du gått tillväga? Är det, och har det varit, svårt?".
- Det är jättehärligt att ha det här intresset, det vill säga att skapa. Jag målar, jobbar med glas, keramik och allt möjligt som faller mig in.
- Tyvärr hinner jag inte ägna mig åt det så mycket som jag egentligen skulle vilja vilket kan kännas jobbigt emellanåt. Jag har så många idéer som jag inte hinner ta mig an.
- Att försöka leva på konsten är svårt och det har aldrig varit min målsättning. Det är också ett område där man bedöms hårt. Eftersom båda mina föräldrar är duktiga och etablerade konstnärer kämpade jag emot länge. Men så "upptäckte" jag keramiken, det vill säga ett territotium ingen av dem varit och nosat på. Det fick igång mig. Om jag ska beskriva min konst ligger det närmast till hands att beskriva den som naivistisk. Jag inspireras exempelvis av barnteckningar och graffiti och älskar starka färger samt mönster av olika slag som gärna får upprepa sig.
- Jag har gått en målarskola samt enstaka kurser. Sedan har jag som sagt var haft turen att växa upp med två skapande föräldrar som jag lärt mig mycket av. I ärlighetens namn har jag säkert kunnat flyta med lite i deras kölvatten.
- Mitt tips till den som själv vill komma i gång är att bara dyka in i det och inte vara rädd för vad andra ska tycka. Det är viktigt att fråga sig för vems skull man egentligen skapar? Man kan ju heller inte vara fullfjädrad konstnär från början. Prova alla redskap du kan tänka dig. Händer, fötter, slickepottar, gamla tröjor - allt kan komma till användning. Man behöver absolut inte köpa dyra attiraljer för att komma i gång.
Jag skickar vidare till: Camilla Gustafsson, ensamstående tvåbarnsmamma i Västervik.
Det här vill jag fråga henne?
- Var får du all din energi från? Upplever du att det har blivit bättre eller sämre att leva i Västervik?