En lyckad "nödlösning"
Stjärnan fick hastigt och lustigt tacka återbud.Det blev ändå en lyckad viskväll på Bryggaren i lördags, tack vare snabbinryckande Sanna Carlstedt.
Nöjd publik. Sista ordinarie låten "Ett glas vin" var en publikfavorit som fick åhörarna att resa sig från de välstoppade fåtöljerna. Foto: Ellen Kindstrand
Foto: Fotograf saknas!
Sanna Carlstedt hälsar på de drygt 200 i publiken med en anspelning på att hon med kort varsel tvingats rycka in istället för Caj Karlsson, som enligt ryktet gått in i väggen efter några hektiska månader.
- Man känner sig som en nödlösning när man fått höra åtminstone tio gånger i dag att man inte är någon nödlösning, fortsätter hon.
Sedan sätter Sanna Carlstedt igång på allvar.
Kvinnor och visor brukar enligt schablonen betyda finstämt, innerligt och självutlämnande. Det gäller inte Sanna Carlstedt. Man kan nog sammanfatta hennes artisteri med att hon vägrar att vara en fin flicka.
Visst finns det självbiografiska sånger, men de handlar om hur det är att åka bakfull på ett pendeltåg fullt med Scaniaarbetare till Södertälje, eller om raggarna i hemstaden Katrineholm.
Sanna Carlstedt tar plats på scenen, hon brister gärna ut i långa mellansnack. Vi får en harang om hur svårt det är att ta sig till Västervik med tåg. Sista sträckan kom hon och kompmusikern/äkta maken Daniel Berg endast fram tack vare att hon visade brösten för konduktören. Det är säkert alldeles sant...
Jag törs inte ens referera vistexterna, med tanke på att denna tidning har läsare även i de lägre åldrarna. Det är fräckt och det är roligt, men för det mesta finns det också en allvarlig botten.
De burleska sångerna avslutas gång efter annan med att hon sträcker näven i skyn, och hojtar ett "hurra".
Humorn har en central roll i Sanna Carlstedts artisteri, och gång efter annan får kompmusikern Daniel Berg finna sig i att bli måltavla för hennes skämtlynne:
- Ge honom en applåd! Han är Sveriges sämsta men snyggaste basist! Spelar han rätt en hel spelning får han ligga, men det har inte hänt hittills, förkunnar Carlstedt.
Tony Lindqvist från arrangörsbolaget Impa Music hävdade innan spelningen att det nog var lika bra att de fick boka henne nu. Om ett år kan Sanna Carlstedt vara för stor för Bryggaren.
Vi får se.
Klart är att hon är en stark liveartist som vet hur man vinner en publik. Och i avslutande sången "Ett glas vin" är ordet nödlösning definitivt glömt.
Den som trots allt var besviken på att Caj Karlsson inte kom, blir säkert gladare av att höra att Impa Music räknar med att boka in ett nytt datum med honom framöver.
Kvällen inrymde inte bara Sanna Carlstedt utan även två lokala akter. Båda kan sägas vara par i trubadurer - Mats Pettersson och Robert S Johansson spelade under namnet Ben Dover, medan Daniel Hellström och Johan Andersson spelade under eget namn.
Ben Dover hämtar sin inspiration från amerikansk rock från 80- och 90-talet, medan Hellström/Andersson av arrangören kallades för Västerviks Simon & Garfunkel.
Så jobbar vi med nyheter