En märkligt död film

Ett blont litet busfrö tar sig an hästen som alla tror är omöjlig och vill skicka till slakt. Gossen ser att hästen bara är rädd för sin egen skugga, han talar snällt, hoppar upp på ryggen ? och iväg.
?Du och jag, Bukefalos.?
Men när han samlar ihop Makedoniens dragoner, ljusa, blåögda män med silversköldar, och invaderar Mariannelund, ungefär då förvandlas Emil i Lönneberga till George i Washington, Småland blir Asiens slätter och Vimmerby Samarkand.
Någon sade att det inte märks att miljardfilmen ?Alexander? regisserats av Oliver Stone. Någon hade fel. Klart att den ständigt subversive Stone dekonstruerar myten om erövraren/världsförbättraren Alexander den store (356-323 f Kr) till en hatälskande, samtida USA-kommentar.

Tydligast märks det i den några ständigt återkommande frågeställningar: Kan man befria ett folk utan att samtidigt underkuva det? Är det möjligt att befria en slav utan att slaven bara ser en ny härskare? Om inställningen från början är att ?förena greker och barbarer?, kan då resultatet ens likna jämlikhet mellan likvärdiga parter?
Oliver Stones Alexander (Colin Farrell) är mer upptäcktsresande än conquistador, en man som drivs lika mycket av nyfikenhet som av ideal och som liksom med vänster hans passar på att ockupera de riken han drar igenom med sina härskaror.

Tyvärr sprids aldrig nyfikenheten ut i salongen. ?Alexander? är en märkligt död film, befolkad av historieboksfigurer snarare än människor, figurer som med episk blick yttrar sig på historieboksprosa. Med irländsk brytning ? Stones märkliga logik går ut på att eftersom Farrell är irländare måste hela hans omgivning tala på samma sätt.
Så marscherar Alexanders arméer ständigt österut, och han själv följer troget den berättartekniska härskarbåge vi känner så väl från andra kostymepos ? upp som en sol, zenit, högmod, rädsla, självtvivel och fall. Vinner världen, förlorar sin själ.
?Före honom var det stammar, efter honom var allt möjligt?, sammanfattar Anthony Hopkins åldrade Ptolemaios, och återigen minns man en desperat Alexander W Bush, lika mycket jägare som jagad, som i skuggan av sin pappa förtvivlat korsar de oöverblickbara asiatiska bergskedjorna i sitt sökande efter ytterligare en svartskäggig fiende som ständigt tycks ha bara en dags försprång.