En varm och ömsint berättelse

Marie Hermansson
Svampkungens son
Albert Bonniers förlagSvampkungen Holger Haglunds son heter Gunnar. Det är 1973 och Gunnar är 22 år gammal. Han bor fortfarande hemma hos sin far på torpet i svampskogen och åtrår den kvinna hans far snart ska gifta sig med. Hon heter Madeleine.
Så börjar historien om svampkungens son.
När Gunnar var sex år gammal skildes hans föräldrar. Hans mor ville bo vid havet, som i den fiskeby på den bohuslänska ö där hon föddes. Hans far ville bo i skogen, i svampens rike. Eftersom de inte kunde enas gick de skilda vägar. Och lille Gunnar fick välja vem han ville bo hos. Han valde sin far.
Med tiden förlorade han kontakten med sin mor, vilket passade hans far.

Gunnar växte upp till en ganska oerfaren och lite medkommen ung man. Han kan inte behålla något jobb och har inga flickvänner. De lättklädda kvinnorna på utviket i Lektyr blir hans mentala följeslagare.
Så ser det ut när Madeleine kommer in i deras liv. Hon gifter sig med Holger men visar sig vara en bedragare, vilket får ödesdigra följder för far och son.
Men du kan vara lugn, så småningom träffar han sin mor igen och livet vänder på nytt.

Marie Hermansson har skrivit en suggestiv berättelse, men kanske lite mer prosaisk och lite mindre dunkel än sina tidigare. Lite mindre övernaturlig saga, lite mer vardag. Men hon är sin berättarstil trogen och serverar oss en skildring som suger fast läsaren vid boken tills den är slut. Åtminstone i mitt fall.
Jag gillar hennes historier, som alltid är mer eller mindre magiska. Det extrema blir naturligt när hon leder oss in i sina fantasier.
Hon har en varm och ömsint ton som lyfter berättelsen, och hon lyckas alltid visa att livet inte alltid är som vi tror.