I TV4-programmet "à terskaparna" fÄr mÀnniskor lÀmna in föremÄl har som betytt extra mycket för dem och fÄ det lagat av experter. Under programmets inspelning fick programledarna sjÀlva en tankestÀllare om vad som egentligen blev kvar efter farmor, om man har sparat nÄgot betydelsefullt till sina barn och hur man ska göra för att nÀsta generation ska vilja ta över ett föremÄl.
ââJag skulle Ă€lska om min dotter ville ta över nĂ„got frĂ„n mig och sedan hennes dotter efter henne, sĂ€ger Lotta Lundgren.
Bland föremÄlen i premiÀravsnittet finns ett Àrvt golvur som slutat att gÄ och en sliten vespa som bÀr pÄ mÄnga minnen. Allt repareras varsamt i verkstaden, och medan skavankerna rÀttas till fÄr ocksÄ föremÄlens Àgare en chans att hedra personen de tillhörde.
ââVi gillar tanken pĂ„ att man ska kunna hitta ett annat sĂ€tt att förhĂ„lla sig till saker Ă€n det hĂ€r med att slĂ€nga och köpa nytt. Det kĂ€nns som ett knĂ€ppt sĂ€tt att leva, sĂ€ger Erik Haag.
Om att inte ha nÄgot kvar
Programledarduon, som i somras lÀmnade SVT för TV4, ser tillbaka pÄ vilka saker de har kvar frÄn sina respektive slÀkter och kommer fram till att det inte Àr mycket.
ââNoll, sĂ€ger Lotta Lundgren. Och fyller i:
ââDet Ă€r en stor sorg att inte ha nĂ„got kvar, mina förĂ€ldrars generation frĂ„n sena 40-talet ville göra sig av med det gamla och skapa nytt.
Vad nÀsta generation ska se som betydelsefullt Àr svÄrt att styra över och det kanske inte alltid blir det man hoppats. Erik Haag berÀttar om sin farmor som ville skapa intresse för VÀrmland, men att hennes vilja skapade motsatt effekt. Och om stensamlingen.
ââHon hade en stor stensamling som hon ville att vi skulle ta över. Det var stenar hon plockat i Danmark och sedan visat upp pĂ„ Arbetsförmedlingen dĂ€r hon jobbade, hon var ju chef sĂ„ ingen kunde sĂ€ga vad de tyckte. Hon pratade alltid om VĂ€rmland och det var som en aversionsterapi.
ââMen nu Ă€lskar jag VĂ€rmland, lĂ€gger han till.
Lösningen Àr, enligt Erik Haag, "omvÀnd psykologi" -- att göra det motsatta och inte trycka pÄ för hÄrt.
Den yngre generationens intresse
Under programmets gÄng upptÀckte de bÄda att det finns ett större intresse för slÀktklenoder Àn vad de först trott.
ââMan förvĂ„nas, jag har tĂ€nkt att vi i Sverige lever sĂ„ individualistiskt, men vi fick bevis pĂ„ att mĂ„nga lever med sin slĂ€kt i Ă„tanke och att unga mĂ€nniskor Ă€r intresserade av att knyta an till Ă€ldre generationer. Det gör att man kĂ€nner sig mindre ensam, sĂ€ger Erik Haag.
Skamfilade saker fick nytt liv, och botade en del dÄliga samveten.
ââMĂ„nga kom in med objekt som de hade otroligt dĂ„ligt samvete för, som de lĂ„tit förfalla och kanske kĂ€nde att de hade svikit sina förĂ€ldrar som tagit sĂ„ vĂ€l hand om sakerna. Det var fint att se att det dĂ„liga samvetet försvann nĂ€r de blev Ă„terstĂ€llda, sĂ€ger Lotta Lundgren.