Ett äkta, laddat vuxendrama

Men det är ju bara ett jävla hus!
Ett litet sketet hus med havsutsikt (från taket) och en ful liten tomt.
Men ett hus som sätter grymma krafter i rörelse och krossar hela liv.
?Ett hus av sand och dimma? är debuten från den ukrainskfödde (1963) filmaren Vadim Perelman som via flyktinguppväxt, filmskola och reklamjobb nått en helt häpnadsväckande mognad och gjort en film som till sin stämning påminner något om ?Mystic river?.

I centrum står Massoud Behrani (Ben Kingsley), invandrad från Iran och en man som är fast besluten att ge sig själv och sin familj den amerikanska drömmen. Men sängen är upptagen, ett annat huvud ligger redan på kudden ? Kathy Nicolo (Jennifer Connelly) som ärvt och blivit felaktigt vräkt från det hus som Behrani nyss köpt. Ett jävla hus ? som hon inte har en tanke på att ge upp.
?Ett hus av sand och dimma? är två timmar av tungt skådespeleri, starkt berättande och en otäck, malande känsla av att karaktärerna liksom blir fösta mot katastrofen av ett obarmhärtigt öde som de bara tror att de kan kontrollera.
Ett äkta, laddat vuxendrama. Det känns som en befrielse i höstens flod av svenska filmer om gråtande tjugoåringar.