En internatskola för pojkar. En stenhÄrd förestÄndare. En upprorisk elev. En SkarsgÄrd i rollistan.
Nej, det handlar inte om "Ondskan" utan "Kongen av BastÞy", det norska drama som invigde Göteborgs filmfestival hÀrom kvÀllen.
"BastÞy" bygger pÄ en sann historia och utspelas pÄ den uppfostringsanstalt i Oslofjorden som fram till 1970 huserade pojkar med anpassningssvÄrigheter.
- BastÞy var ett begrepp i Norge nÀr jag vÀxte upp. Det var vad man skrÀmde barnen med nÀr de inte skötte sig, berÀttar Marius Holst, filmens regissör.
Filmens huvudroll, den rebelliske Erling, spelas av Benjamin Helstad. Han Àr inte bara lik "Ondskans" Andreas Wilson, han Àr dessutom en beundrare av filmen.
- Jag sÄg den pÄ dvd och nÀr den var slut sÄg jag den direkt igen. Det hÀnder inte ofta.
Marius Holst berÀttar att historien föddes nÀr han trÀffade en man, född pÄ 1930-talet, som berÀttade om sin tid pÄ BastÞy. Holst gick till arkiven och hittade journaler och brev som berÀttade om upproret 1915, dÄ eleverna tog makten pÄ ön och tvingade regeringen att skicka ett pansarskepp för att slÄ ner upproret.
- PÄ filmens premiÀr kom en annan man fram till mig. En av skÄdespelarna var hans barnbarn, och han hade sjÀlv suttit pÄ skolan. "Jag kunde kÀnna lukten av BastÞy, sade han.
Stellan SkarsgÄrd gör rollen som förestÄndaren, en man som pÄ ytan Àr kall och grym men som blir mer komplex Àn den gÀngse filmskurken.
- Han var sÀkert ganska modern och hygglig för sin tid, nÀrmast en mjukis. Vi glömmer lÀtt att vi just nu lever i en liten tidsglipa och ett hörn av vÀrlden dÀr vi har rÄd med medmÀnsklighet. I resten av vÀrlden Àr BastÞy ingenting.
Stellan SkarsgÄrd har de sista Ären gjort fler roller i Norge och Danmark Àn i Sverige.
- I Sverige görs det mest polisfilm varav mÄnga Àr rena industriprodukter för att tjÀna pengar. Exakt vad jag gör i USA. Och jag Äker inte frÄn Hollywood för att hamna i Hollywood men fÄ mindre betalt.
NÀr fÄr dÄ den svenska biopubliken se "Kongen av BastÞy"? Kanske aldrig. Norska filmer gÄr av tradition uselt i Sverige och "BastÞy" har Ànnu ingen svensk biodistribution.
- Jag hoppas att "Skavlan" gör att ni svenskar börjar förstÄ norska bÀttre, sÀger Holst.
- Jag tror att ni ser oss som en gullig lillebror, en som Àr sympatisk men som man inte vill ta med pÄ fest. "Elling" och "Fleksnes" fungerar bra i Sverige för att dÀr Àr lusekoftan pÄ, det stÀmmer med Norgebilden.