Film satte fart på karriären

Dansbandet Black Jack firar 20 år som band. I går kväll gästade de Gamleby folkpark. Livet som dansbandsmusiker är slitigt - men fantastiskt kul, menar sångaren och frontfiguren Tony Ljungström.

Black Jack gästade Gamleby folkpark på fredagskvällen. Foto: Lotta Gometz

Black Jack gästade Gamleby folkpark på fredagskvällen. Foto: Lotta Gometz

Foto: Fotograf saknas!

Kultur och Nöje2010-07-31 00:00
Det var 1990 som historien tog sin början. Tony blev kontaktad av produktionsteamet som jobbade med Colin Nutleys nya film, dramakomedin Black Jack. Man behövde en sångare och Tony fick rollen som Mats i dansbandet som gav filmen dess namn.Efter filmen beslutade sig Tony för att bilda ett riktigt Black Jack. Sagt och gjort. Han samlade i hop ett gäng musiker som gav sig ut på Sverigeturné. Och man skulle nästan kunna säga att de fortfarande befinner sig på den där turnén. För än är de alltså i gång. Även om de minskat ner på antalet spelningar en aning.- Numera spelar vi ungefär 100 kvällar per år, vilket känns lagom. I början spelade vi fem kvällar i veckan men det orkar man inte med i längden, särskilt inte om man har familj. Under den intensivaste perioden kände jag mig mest i vägen de dagar jag faktiskt var hemma. Men nu är det annorlunda.Har förutsättningarna, och publiken för del delen, förändrats på något vis sedan bandet bildades för 20 år sedan?
- Jo, lite har väl hänt genom åren.- Tidigare gick man till sitt ställe, någonstans i närheten av hemmet, för att dansa och nöjde sig med den musik som för tillfället bjöds. Nu är det mer så att publiken följer banden de gillar. Jag tror att man i dag kan tänka sig att resa lite längre för att gå ut och dansa.Vilken är då drivkraften som får en att orka kuska runt år efter år ?
- Det är så himla kul att spela, och särskilt att spela i grupp som vi gör. Det är ju också väldigt roligt att få dela med sig av musiken. Det är framförallt det som är drivkraften.Men att det just skulle bli dansband var inte självklart för Tony från början. - Jag drömde om att bli rockstjärna som de flesta gör. Men efter ett tag insåg jag att det var svårt att försörja sig på rockmusiken och att min röst kanske inte heller passade till just den musiken. Jag träffade några killar som spelade dansband, började spela med dem och förstod att det gick att försörja sig som dansbandsmusiker.Nackdelarna då, vilka är de?
- Man äter och sover rätt dåligt. Resorna kan vara långa och tröttsamma ibland och det kan vara påfrestande att ständigt packa upp och packa ner all utrustning. Men det hör ju till jobbet. Fördelarna väger helt klart upp nackdelarna.Sju skivor har det blivit sedan starten och i höst kommer den åttonde. - Den är redan inspelad. Producenten ska fila lite grand på låtarna bara och omslaget ska plåtas men i övrigt är allt klart.Framtiden då? Hur ser ni på den?
- Vi kommer förhoppningsvis att spela tills vi blir pensionärer, det vill säga under förutsättning att man håller sig frisk och att allt fortsätter att fungera så bra som det gör nu.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!