Filmen Dag och natt håller inte hela vägen

Mikael Persbrandt     med honom börjar och slutar den nya filmen "Dag och natt". Och det är inte det sämsta, få svenska skådisar har samma förmåga att kombinera svärta med smärta, machoattityd med ett blödande inre. I denna film regisserad av dansken Simon Staho spelar han arkitekten Thomas under den sista dagen i hans liv. På vägen träffar han de flesta ur den svenska skådespelareliten: Lena Endre, Michael Nyqvist, Pernilla August. Maria Bonnevie, Tuva Novotny och Fares Fares.
Thomas har straffat sig ut ur livet, så känner han själv i alla fall. Inget återstår utom självmord. Filmen är tät, fokuserad på det helvete som pågår på Thomas insida när han under sitt livs sista dag kör runt i sin bil och träffar de som betytt något för honom. Mycket närbilder på Mikael Persbrandts ansikte, många laddade tystnader.
Och bitvis är denna film just det den vill vara. Ett starkt berörande drama om mänskliga tillkortakommanden, om skuld och en grundläggande brist på tillit som gör att ingen kärlek kan läka det trasiga.
Men     det håller inte hela vägen. Även denna genre har sina klyschor och Simon Staho faller emellanåt ned i dem. Känslorna och relationerna känns bitvis konstruerade och i de lägena återstår inte mycket mer av dramat än en man i en stor bil som halsar ur en spritflaska.
Samtidigt måsta man gilla ambitionen med "Dag och natt", det är en kompromisslös och konsekvent tragedi utan ursäktande gullighet. Det hade kunnat bli riktigt bra.
Titel: Dag och natt.
Medverkande: Mikael Perbrandt, Lena endre, Michael Nyqvist m fl.
Regi: Simon Staho.
Censur: 15 år
Betyg: