Utanpå ger den här boken intryck av att vara en riktigt hårdkokt deckare men inuti så stämmer bilden inte. Mikael Bergstrand skriver om ett angeläget ämne, flyktingpolitik, men lyckas inte få mig mer engagerad än jag redan är, trots att jag kan ana att det är syftet.Det är en spretig och lite virrig historia där jag som läsare inte bara har lite svårt att hänga med i berättelsen, utan också inte riktigt förstår de olika trådarna. Upplösningen är inte förutsägbar, men nästan lite snopen, trots att den överraskar.Huvudpersonen är journalisten Leyla Abdallah i Malmö, 28 år och från Irak. Nu arbetar hon på en stor sydsvensk tidning, och är framgångsrik där. Tillsammans med frilansfotografen Palle Pettersson bevakar hon det nya partiet Humanistiskt alternativ och dess ledare Josefin Mjörner, en världsberömd före detta svensk filmstjärna,.Josefin Mjörner gömmer en flyktingfamilj från Afghanistan. Pappan i den familjen hittas mördad i Malmö. Lite senare sker en attack på Mjörners hus och trots stora brandskador överlever alla. Högerextrema krafter misstänks för dåden. Polisen Lisa Berggren är utredare i fallet.Ett sidospår i historien handlar om en egendomlig kvinna från Norrköping. Det som talar till bokens fördel är en spännande historia med ett viktigt ämne. En nackdel är delvis den språkliga hanteringen och att det verkar som om författaren försöker klämma in för mycket i berättelsen.Mikael Bergstrand är utrikeskorrespondent på Sydsvenskan och har skrivit ett par böcker tidigare. Som journalist kan det vara svårt att övergå till att skriva skönlitteratur, och kanske är det detta jag märker i hans språk, som ibland känns överbelastat med detaljer. I en bok kan de många detaljerna ibland bli som transportsträckor. Jag tror att den skulle vunnit på att stramats upp.Något som är positivt med boken är hans sätt att beskriva arbetet på en tidningsredaktion, som känns äkta och riktigt.
