Författare i predikstolen
Andligheten är i högsta grad närvarande i den svenska litteraturen. Det menar Sven Milltoft, domkyrkokaplan i Stockholm som sedan ett år tillbaka arrangerar författargudstjänster i Storkyrkan.
Förnyelse. Åsa Larsson är en av författarna som ställt sig i predikstolen i Storkyrkan i Stockholm. Foto: Pressens Bild/Arkiv
Foto:
Ett 60-tal personer har samlats i Storkyrkan för att höra författaren Elsie Johansson tala med utgångspunkt från söndagens bibelord. Tidigare under hösten har bland andra Birgitta Stenberg, Göran Greider och deckarförfattaren Åsa Larsson klivit upp i ambon, kyrkans talarstol.
För Åsa Larsson var det inte givet att tacka ja, men som hon uttrycker det - man kan inte bara sitta på sin rumpa och prata.
- Till viss del får man det samhälle och den kyrka man förtjänar. Tycker man då som jag att det ska vara högt i tak måste man själv bidra till det, säger hon.
Sven Milltoft är domkyrkokaplan i Storkyrkan i Stockholm. En gång i månaden har han bjudit in författare till gudstjänsten. Mottagandet har varit positivt. Projektet har pågått i ett år och kommer att fortsätta under våren. Nästa författare är poeten Bob Hansson.
- Det handlar inte om att präster inte längre kan predika utan om att låta andra röster och andra sätt att nalkas bibelordet komma fram. På så sätt kan vi ifrågasätta traditionen, säger Sven Milltoft.
Författare och kyrkan har de existentiella frågorna gemensamt och kan berika varandra, menar han.
- Vi vill att författarna förutsättningslöst ska kunna reflektera över bibeltexterna. Kristendomen är på många sätt ett ordets religion. Den kristenjudiska bibeln har påverkat författare något oerhört genom åren, säger Sven Milltoft.
Åsa Larsson ser också en poäng i att människor med andra synsätt bjuds in till kyrkan. Att en präst varje vecka ska kunna tala inspirerande och genomtänkt är inte helt realistiskt, tror hon.
Hon skriver just nu på sin tredje deckare, varav de två tidigare båda har utspelat sig i kyrkliga miljöer. Bob Hansson har skrivit om såväl Jesus som Gud och skapelsen i sina dikter. Men det finns inget krav på att författarna ska vara kristna eller troende.
Författarna som deltar skriver om människans existens på ett utmanande sätt. För det viktiga är att utmana, framhåller Sven Milltoft.
- Det ligger i den kristna traditionen att utmana vår förståelse för Bibelns ord. Bibelordet är dynamiskt, inte historiskt. När bibelordet sägs in i en människas liv - det är då det blir kött, Guds ord.
Med himmelriket är det som med mannen som hittar en skatt i en åker och säljer allt han har för att äga just den marken, löd det bibelord som Åsa Larsson utgick från. Texten låg och skavde i henne och hon kände starkt det hon sedan inledde med att säga: "Det här är inte jag, texten handlar inte om mig." Hon fortsätter med att tala om sitt eget tvivel, hur hon inte känner att tron är viktigare än allt.
- Just den texten kändes oåtkomlig och magisk, jag stötte mig lite på den. Men för mig handlar det inte så mycket om tvivel som om längtan.
Måste man vara troende för att prata på en gudstjänst?
- Verkligen inte. Det finns säkert många som tycker att man ska vara det. Litteratur och religion hör inte nödvändigtvis ihop. Möten mellan läsaren och den som skriver kan ofta vara andliga. Men andlighet och religion är två helt olika saker, säger Åsa Larsson.
Hennes Gud är en medelålders alkoholiserad kriminalkommissarie.
- En död ung kvinna ligger i sjön och ingen vet vem hon är. Kanske är hon en hora, men så har vi den här medelålders kommissarien som ser henne och gör henne till någon. Det handlar om upprättelse. Rättvisa skipas, så är myten.Fotnot:. Den 4 december är nästa författargudstjänst i Storkyrkan i Stockholm, då Bob Hansson pratar utifrån bibelordet "Guds rike är nära".
Så jobbar vi med nyheter