Förr i tiden flottades timret

Att flotta timmer förknippar vi vanligtvis med de norrländska älvarna. Men flottning skedde också i södra Sverige fram till 1960-talet, under en drygt hundraårig epok, om än i mindre omfattning än i Norrland. Nu har Arnold Ahlbäck i Huskvarna och Rolf Albertsson i Jönköping skrivit en bok om flottningen i södra Sverige.
Här berättar de om flottningens historia och bakgrund, och om skillnader mellan flottning i norra och södra Sverige, med dess olika klimat och nederbörd. Ångdriftens betydelse för sågindustrin avhandlas och vi informeras om utvecklingen inom skogsindustrin och särskilt virkestransporten.

I boken finns ett avsnitt om flottlederna i Södra Tjust härad, framför allt om Botorpsströmmen och Marströmmen.
Botorpsströmmen kommer från sjön Tynn i norr och rinner ut vid Skaftet. Det största sågverket i området var Blankaholms såg som anlades 1888, och lades ner nästan hundra år senare. Herman Hult tog över sågverket 1910 och flyttade det till Skaftet. Dit gick det att flotta timret hela vägen efter att en kanal hade byggts mellan sjön Tovern och Skaftviken.
Nya ägare tog över Blankaholmssågen.

Timmer flottades från Tynn och sjön Yxern i Hjorted. Den 17 km långa sträckan från Stora Flugen till Grop vid Slingsöviken inrättades som allmän flottled vid beslut i februari 1912 men som inte kom att verkställas. Beslutet blev omstritt, främst av ägarna av strandmark, och genom långa konflikter mellan flottarna.
I Marströmmen flottades timmer från Tuna socken ut till Solstadström. På 30-talet avvecklades flottningen i Södra Tjust.
Författarna berättar levande om flottningsbekymren i bygden och om hur det gick till att flotta timmer både i Botorpsströmmen och Marströmmen.
I boken finns en hel del bilder från flottningsepoken, kompletterat med kartor, tabeller och annan fakta.