Försök komma ihåg ett år
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi har överlevt i överdriv med dokusåpor som man trodde skulle dö ut, men som i stället föddes på nytt och fanns i överflöd. Gyllene Tider slog rekordet i att dra publik, dessvärre inte Sveriges alla musikfestivaler. Festivalsommaren var tydligen inte det som lockade människor förra året, då nästan varenda känd festival gick back och fick avskeda många av sina anställda. Vi blev hjärntvättade av de nya Nic & the Family som skrek ?Hej Monika? på varenda radiostation i hela landet och sommaren kan väl sammanfattas med att ?Ingen vill veta vart du köpt din tröja?. Sista säsongen av Sex & the City visades i Sverige under hösten och vi fick säga farväl till en mycket älskad serie.
Julen kom lika snabbt som den gick och återigen har vi spenderat miljoner på slöseri i form av paket och julklappsrim. Nyåret glömdes bort, med tanke på det fruktansvärda som hänt i Asien. Men folk är vakna och glömmer sin girighet, skänker pengar de inte trodde de hade och sist jag läste en tidning hade Röda Korset fått 333 miljoner vid SVT:s och TV4:s direktsända galor för flodvågens offer.
Själv måste jag nog säga att jag har svårt för att komma ihåg ett år. Även saker som hände för bara några månader sen känns långt bort och det gör mig totalt förvirrad. Dessutom förlorade jag en månad i Sverige, eftersom jag var ute och reste.
Men mitt år har varit bra. Ganska rutinerat med mitt jobb inom äldrevården, lön varje månad, planering inför framtid(sdrömmar) och så vidare.
Och även om jag aldrig haft nyårslöften eller någonsin kommer att ha, så tror jag på förändring. Ett nytt år ger mej alltid hopp. Både om mig själv och vad än världen har att vänta, hopp om att träffa nya människor och upptäcka nya saker, för det är så ett nytt år känns för mig. Något helt nytt med nya möjligheter som aldrig hade kunnat existera under året som tagit slut. Och kanske är det skönt att känna lite hopp sådär vid årsskiftet, med tanke på att det lika gärna kan ge mig oro över att jag bara blir äldre och äldre men aldrig gör något.
Min förändring under det nya året blir att jag ska flytta. Det kommer verkligen att ändra på allt och mitt rutinerade liv i hemmets trygga vrå kommer att ta slut. Det ska bli spännande även om separationsångest ofta gör mig sällskap i dessa situationer, men vem vill inte uppleva ett GOTT NYTT ÅR? Farväl Småland, vi ses till sommaren.