När andra 15-åringar bildade band i mitten på 80-talet samlade de ihop en gitarrist, en trummis och en basist och började lira rock. När Jan Slottenäs och hans kompisar ville spela inför publik samlade de ihop 16-17 musiker till ett storband.
Slottenäs skrattar åt minnet och förklarade hur hans fascination för Glenn Miller började.
Han spelade trombon i musikskolan, och bland det roligaste som fanns var att spela var swing. Tidigt fick han höra att några av favoritlåtarna var Glenn Miller-låtar, och så väcktes hans intresse; för Glenn Millers musik och Glen Millers liv.
Man kan säga att den legendariska amerikanske orkesterledaren följt honom under hela hans musikkarriär. Under många år var Jan Slottenäs Orchestra välkänd i Jazzsverige. Basen var storbandsmusik så som den lät på 40-talet. Musik i Millers anda.
När orkestern firade 25-årsjubileum 2010 började Jan Slottenäs känna att man kommit till vägs ände.
- Toppen var nådd, och jag bestämde mig för att jubileet var det sista som orkestern skulle göra.
I bland faller saker väl på plats i livet, för i samma veva hörde Glenn Miller Corporation av sig med ett erbjudande: Slottenäs kunde få licens för att driva en Glenn Miller Orchestra i Skandinavien.
Det finns fyra orkestrar i världen som bär Glenn Millers namn. Den första bildades i USA, men på 80-talet insåg orkestern att man hade full upp med att turnera på den amerikanska kontinenten. Då gavs ett storband i Storbritannien tillåtelse att kalla sig för Glenn Miller Orchestra. Ytterligare några år senare bildades Glenn Miller Orchestra Europe, med bas i Tyskland. Fram till 2010 turnerade den orkestern även i Skandinavien.
2010 fick Slottenäs alltså möjligheten att bilda ett storband som bar idolens namn, och som turnerar i de skandinaviska länderna. Att man har en licens från Glenn Miller Corporation ställer krav på orkesterns sättning, och repertoaren som man spelar. Det ger också tillgång till Glenn Millers originalarrangemang. En ovärderlig skatt om man får tro Jan Slottenäs.
- Glenn Miller skrev många arrangemang själv, och han ställde höga krav på de som skrev arrangemang åt honom. Det var så The Glenn Miller sound skapades.
Slottenäs går helt in för att orkestern ska låta så som ursprungsorkestern lät på 40-talet. Ljudinspelningar och böcker har hjälpt honom att bilda sig en uppfattning.
Finns det något utrymme för förnyelse?
- Det är en intressant fråga. Glenn Millers orkester var bara verksam en kort tid. På den tiden utvecklades man enormt, och Glenn Miller hade helt säkert fortsatt att utveckla musiken om han fått leva. Visst kan jag tro saker om hur musiken skulle ha utvecklats, men det är inte min sak att visa upp det, svarar Slottenäs.
Samtidigt berättar han om de stora möjligheter bandet ändå har. Totalt finns det 1 500 originalarrangemang att välja mellan. Storbandet kan därför ständigt förändra sin repertoar, och man jobbar med storbandet ska vara en visuell upplevelse. Där blickar man också tillbaka på hur originalorkestern arbetade på 30- och 40-talet.
- Det kan vara att saxofonisterna reser sig under ett korus, att en solist kliver fram. Det som är i centrum i musiken, ska också vara i centrum visuellt.
En sak har dock förändrats sedan Glenn Millers dagar. Då var hans musik ren dansmusik. Numera är det nästan uteslutande rena konsertspelningar som görs.
- Publiken vill verkligen koncentrera sig på musiken. För många av dem betyder musiken väldigt mycket, säger Jan Slottenäs.