Hänförda män hyllade Selma

Läsare och lycksökare skrev till Selma Lagerlöf. Hon blev vår första, moderna författaridol, därtill något av en landsmoder. Om det vittnar alla de tusentals brev hon fick från allmänheten. Fortfarande, 150 år efter hennes födelse, är hennes position unik.

Selma Lagerlöf talar i radio 1925.

Selma Lagerlöf talar i radio 1925.

Foto: Scanpix

Kultur och Nöje2008-03-27 00:05
En ung man skriver till Selma Lagerlöf 1915. Han är "så ledsen" över att hon inte beviljat det lån till studier han bett om tidigare. Ändå envisas han:"I hopp om att fröken ej ska bli ond på mig ville jag fråga om fröken ville vara så god och låna mig 30 à 40 kronor med vilken summa jag skulle använda för att köpa mig en överrock, för att kunna skaffa mig en plats".En annan man är upprörd på riktigt. Han har bett Doktor Lagerlöf om ekonomisk hjälp "för mig och min älskling för bildandet av ett hem". När han inte får några pengar gör han slut med älsklingen och vore det inte för modern skulle han ta till revolvern för egen del. Nu ska "sorg och förtvivlan döda långsamt men säkert".- De tjatar på henne, som om hon vore en mamma. Överlag kan man nog säga att männen är lite mer krävande, det var därför jag tog med det här med överrocken, säger Maria Karlsson, doktor och forskare i litteraturvetenskap.Exemplen är hämtade ur hennes text ur Samfundet de nios senaste "Litterär kalender". Tillsammans med Jenny Bergenmar ska Maria Karlsson göra en ordentlig genomlysning av allmänhetens brev till Lagerlöf. Några av dem visas just nu på Kungliga biblioteket i Stockholm och ännu fler på Postmuseums utställning från 5 april.Den omskrivna brevväxlingen med de trogna väninnorna Sophie Elkan och Valborg Odlander ger kittlande inblickar i det lagerlöfska kärlekslivet och det hårda författararbetet.De över 40 000 breven från läsarna återstår, i sig en unik källa till hur en författare blivit läst och tilltalad. Såväl manliga som kvinnliga brevskrivare vittnar respektfullt om "den högädla doktor Lagerlöfs" romaner som självklar bildningskälla. Men ännu mer om hur gripna de blivit, översköljda av tårar och rysningar, och om hur de identifierar sig med böckernas huvudpersoner.En dansk man skriver om sin dotters födelse, hans livs lyckligaste ögonblick, och om hur han genast tänkte på "Kejsaren av Portugallien".- Att läsa identifikatoriskt och emotionellt är något som är föraktat av litteraturvetenskapen och som främst förknippats med kvinnors läsning. Men det här materialet visar att även männen läste på det sättet. Selma Lagerlöf lockade fram det, de skämdes inte för det utan skrev och berättade. Där har hon något som är väldigt unikt. Det är svårt att värja sig, jag har vänner som inte kan läsa just "Kejsaren av Portugallien". De får ont i halsen och börjar gråta.Selma Lagerlöf jobbade hårt för att bli läst, och blev det. Men många brev är förstås önskemål om hjälp och tjänster, inbjudna av rykten om hennes generositet och Nobelpengar. Skribenterna ber om matpengar och studiehjälp. Selma Lagerlöf kallade dem "hjälpbehövande", inte tiggarbrev. Samtidigt som hon klagade högt över all den tid brevskrivandet stal brydde hon sig ändå påfallande ofta om att svara, och om att ge.Många levde i nöd. Kanske kände hon sig förpliktigad av sina egna romaner som väckte medlidande med utsatta.Efter Nobelpriset fick Selma Lagerlöf helt osannolikt sämre ekonomi, skriver hon i ett brev. Ombyggnaden av Mårbacka hade blivit dyr och hon envisades också att driva jordbruket med alldeles för mycket personal. På gården byggde hon sitt eget folkhem; personalen fick pension och sjukförsäkring.Även om hon verkligen inte var någon snäll jultomte axlade Lagerlöf självmant rollen både som donator och god patriark.När hon blev ombedd att ta hand om en föräldralös pojke för att han hette Nils Holgersson gjorde hon det också.- Det finns ett starkt drag av filantropi i tiden som Lagerlöf helt klart omfattades av. Påståenden om att hon skulle vara snål blir man ju bara full i skratt åt. Det är helt vansinnigt vilka krav som ställs på henne, men det ter sig ibland också märkligt vad hon går med på.- Ta bara alla dem som ville att hon skulle bedöma deras litterära verk, ibland gick hon i borgen för att de skulle få ge ut saker. Gränserna för vad hon kände för folk var väldigt vida. Ibland kan man känna att hon både får och intar något av en drottningroll.
I lånetoppen
Fortfarande är Selma Lagerlöf den ojämförligt mest utlånade Nobelpristagaren på svenska bibliotek. 2006 finns 77 907 utlån av hennes böcker, på andra plats kommer JM Coetzee med 39 812 utlån. Bara tre år tidigare var hon ännu mer populär: för 2003 finns 120 935 lån registrerade.Sett till alla författare hamnade hon 2006 på 190:e plats. Före Kerstin Ekman, men långt efter Astrid Lindgrens 905 597 utlån.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!