Hurdana är vi svenskar egentligen?

Konflikträdda, kaffedrickande, ensamma och lagom. Är det sådana vi är, vi svenskar? Kanske. Men vi är också väldigt mycket annat. Till exempel frihetstörstande och rakryggade, köttbulleätande, glesbygdsboende och köande.
Om oss svenskar och vår svenskhet skriver Johan Tell i sin nya bok Lagom. Ordet lagom finns i fler språk, till exempel finska, norska och turkiska. Men det är svenskarna som anses vara ett lagom folk.
Hur skapas svenskheten och vad består den av? Det funderar författaren på i en serie insiktsfulla och underfundiga texter i boken.
Det handlar inte bara om 1800-talets nationalromantik genom Götiska förbundet som bildades 1811. Skansen och Nordiska museet är minst lika betydelsefulla för vår egen och omvärldens bild av Sverige hävdar Johan Tell.
Dalarna och den gamla goda tiden blev modell för Skansen och svenskheten, men det var en förfalskad historieskrivning. I stället är det annat vi ser som det typiskt svenska i dag: falukorv, allsång, krusbär, torpare, mellanmjölk och mellanöl, avund och jantelag, allemansrätt, den svenska synden och nudister, förbud mot barnaga, Systembolaget, Svensktoppen, husvagnar och midsommar.
Och så förstås det svenska folkhemmet, Per Albins sociala samhällsbygge. Hans ideal var staten som det goda hemmet, med gemensamhet och trygghet för alla. Ur hans vision kom så småningom folkpension, barnbidrag, sjukförsäkring och vår moderna sjukvård, lika för alla. och som i dag är på väg att monteras ner.

Det är inte bara kåserande gullegull i Johan Tells bok utan också reflektioner som får oss att strama upp smilbandet. Men grunden är de trivsamt filosoferande texter han är så bra på, denne skildrare av samtiden.
Att läsa boken är stimulerande och högst intressant och ger upphov till många tankar om både oss själva och omvärlden. Framför allt är det en mycket trevlig bok.