- Det innehåller uppskattningsvis 3 000 titlar i dag, berättar initiativtagaren Bengt Myrgård, pensionerad lektor och teolog.
För några år sedan flyttade han från sin allt för stora lägenhet på Gösta Bernhards gata till en betydligt mindre på Stationsgatan. Ett inte så litet bekymmer blev vad han skulle göra med sin omfattande samling böcker.
Då var det någon påhittig själ i bostadsrättsföreningen som kläckte idén att han faktiskt skulle kunna placera den i gemensamhetslokalen. Där var ju ändå så kala och tråkiga väggar.
Och just så blev det.
Bengt har placerat böckerna så att det ska bli enkelt att hitta vad man söker. Skönlitteratur och lyrik för sig och facklitteratur efter ämnesområden för sig.
- Skönlitteratur är mest populärt bland låntagarna, i synnerhet detektivromaner. Men även biografier lånas en hel del, förklarar Bengt.
Lite extra stolt är han trots allt över poesiavdelningen.
- Det beror på att den är så pass omfångsrik.
Vidare betonar han att detta knappast är ett alldeles statiskt bibliotek. Dels får man donationer med jämna mellanrum, dels har man en hylla med bytesböcker. Från byteshyllan kan man plocka med sig något exemplar som ser lockande ut för att ersätta det med någon annan bok vid senare tillfälle.
Hanteringen bygger helt och hållet på förtroende, förklarar Bengt.
Ett par timmar varannan tisdagskväll hålls biblioteket öppet och i samband med det anordnas också en anspråkslös bokcirkel.
- Alla som är intresserade är välkomna att delta. Det är inte bara boende i huset som är med. Vi har bjudit in vänner och bekanta från andra håll också, berättar Bengt Myrgård.
Man binder inte upp sig utan kommer när det passar.
När vi tittar in i lokalen just en sådan här tisdag står fikat framdukat. Elisabeth Jonsén, boende i huset och tillika före detta vicevärd, har bakat både bullar och rulltårta kvällen till ära.
Det är uppenbart att bokträffarnas sociala funktion är lika viktig som det litterära samtalet.
- Vi pratar lika mycket om livsfrågor i största allmänhet som specifikt om böcker, säger Bengt.
Samtalen har ofta en dragning åt det filosofiska hållet.
- Vi hukar inte för något ämne men undviker vanligtvis politik, förklarar kvällens församlade.
Just den här aftonen inleder Bengt - som inofficiellt håller i trådarna - med att prata lite grand om författaren Elsie Johansson som just fyllt 80 år. Hon är dessutom aktuell med en purfärsk diktbok med den spännande och lite besynnerliga titeln "Då nu är jag".
Bengt har radat upp flera av hennes böcker på ett bord i lokalen för dem som kanske blir intresserade av att låna och läsa.
- Jag trodde att hon skrev "tantlitteratur" men har insett att det inte stämmer. Jag blev positivt överraskad när jag läste Elsie Johanssons senaste roman "Sin ensamma kropp", säger Hans Sjö.
- Hon avslöjar kvinnans inre tankar, vilket är spännande. Den som lever ensam är ju också en annan än den som fortfarande lever i en parrelation. Eller hur?, säger Rose-Marie Möller.
Kvällen fortsätter med att cirkeldeltagarna berättar om andra läsupplevelser de haft sedan sist.
Samtalet glider så småningom in på "arbetarlitteratur" apropå att Elsie Johansson vid något tillfälle gjort klart att hon inte vill kallas arbetarförfattare.
Innan kvällen är slut har man även hunnit prata om teologisk litteratur, och författaren Owe Wikström i synnerhet. Det är tvära kast mellan ämnena.
När vi avlägsnar oss, efter en intressant stund i Spelets bibliotek, är det Ellen Key och "De okrönta drottningarna i Tjust" som är på tapeten.