För en knapp månad sedan anlände Chris Napokoli till Västervik. Han är en av många asylsökande som bor på Lysingsbadet och väntar på besked om uppehållstillstånd.
Flera gånger i veckan går han till Sankt Petri kyrka och till Prostgården för att delta i andakter och gudstjänster – men också för att måla.
Nu finns flera av hans alster improviserat utställda i Prostgårdens café och samlingslokal.
Ninni Löfstedt är diakon i Västerviks församling, och hon har startat en målarverkstad som hon håller öppen varje torsdag. Dit kommer Chris.
– Han har bara varit här en knapp månad men har hunnit skapa väldigt mycket på den korta tiden. Vi har försett honom med duk och färg så att han kan måla även på på kvällarna, berättar hon.
Chris visar mig runt på Prostgården och berättar om målningarna.
Med dem vill han skildra hur livet kan te sig på landsbygden i Afrika, förklarar han.
Somliga motiv är också hämtade från Bibeln.
Ibland rymmer de dubbel symbolik.
Chris säger att han växte upp i Uganda men att han är medborgare i Kongo-Kinshasa och nu inte längre får bo kvar i Uganda.
Men i Kongo-Kinshasa pågår ständiga konflikter.
– Där går inte att leva, menar Chris.
Helst av allt skulle han vilja stanna kvar i Västervik.
Chris Napokoli har skapat på olika sätt sedan han var barn. Men av olika anledningar, bland annat brist på material, har han inte målat på 15 år. Men nu, sedan ankomsten till Sverige och Västervik, har han alltså kommit igång igen.
Eventuellt blir Chris förflyttad till ett boende Hultsfred inom kort. Men målningarna hänger kvar i Prostgården ännu ett tag, för dem som är nyfikna och vill ta sig en titt.
Kanske träffar du på Chris i caféet och då berättar han gärna om sina bilder.