Intelligens mer än logiskt tänkande
Vad är egentligen intelligens? Handlar det om att kunna tänka logiskt och matematiskt eller rör det sig om hur vi samspelar med andra? Eller om vår förmåga att finna en mening i livet?
Eva Ljungkvist
Foto:
Det logisk-matematiska tänkandet har länge varit förhärskande som ett mått på en hög intelligenskvot. I början av seklet konstruerade den franske psykiatrikern Alfred Binet de första intelligenstesterna, för att identifiera barn med inlärningssvårigheter.
Termen IQ var från början ett värde som man fick fram genom att dividera den mentala åldern man fick fram via testet, med den verkliga åldern. Sedan multiplicerade man detta med 100. 100 var då ett normalvärde och resultat som hamnade under och över visade på lägre eller högre begåvning.
Detta IQ-begrepp används inte längre. I dag omvandlas i stället intelligenstestresultatet till en given skala där medel är 100. 96 procent av befolkningen hamnar mellan 70 och 130. För att komma in föreningen Mensa, som utgår från den här typen av test som inträdesprov måste man uppnå 131 eller mer, och tillhör då de två procent av befolkningen som har högst IQ.
Det här sättet att se på intelligens har dock ifrågasatts från många håll.
Harvardprofessorn Howard Gardner myntade i början av 1980-talet begreppet multipla intelligenser och presenterade teorin om de sju intelligenserna, som nu utvecklats till nio intelligenser. Han menar att intelligens även innefattar förmågan att lösa problem och skapa något i ett meningsfyllt och naturligt sammanhang.
De nio intelligenserna är språklig, visuell, kroppslig, musikalisk, social, logisk-matematisk och existentiell intelligens samt naturintelligens och självkännedom. Enligt teorin förfogar var och en av oss över samtliga nio intelligenser, men i olika stor utsträckning.
Enligt Howard Gardner har det västerländska samhället värderat de matematisk-logiska och lingvistiska typerna på bekostnad av de andra intelligenserna och han förespråkar till exempel en undervisningsmiljö där alla typer av intelligens stimuleras och integreras med varandra, så att alla elever får samma chans till inlärning.
På senare år har det även pratats mycket om EQ, emotionell intelligens, och SQ, själslig intelligens. EQ handlar om att ha förmåga till empati och att kunna tolka och förstå sina egna känslor. Gör man det kan man också bättre tolka och förstå andra människors känslor. Genom att veta vad man känner, antingen det är negativa eller positiva känslor, kan man undvika att styras av dem, menar förespråkarna.
Begreppet EQ myntades 1990 av de amerikanska psykologerna Peter Salovey och John Mayer och genom Daniel Golemans bok Känslans intelligens från 1993 fick begreppet än mer spridning.
Själslig intelligens, SQ, (begreppet myntades av forskaren Danah Zonar) handlar om att finna en djupare mening i livet, att engagera sig, inspireras och att se nya möjligheter. Att fråga oss varför vi gör någonting, snarare än vad vi gör eller hur vi gör det. Ett varför som får oss att engagera oss i nuet.
I sitt arbete som konsult, terapeut och coach i sitt företag Ispiro, utgår Eva Ljungkvist ifrån att alla intelligenser ska aktiveras.
Hennes uppdrag kan handla om att få en företagsledning att identifiera företagets målsättning och vision, att hjälpa dem att få ett helhetsperspektiv där man väger in de anställda, lönsamheten, kunderna och samhället i stort.
- Sveriges friskaste företag har en sådan helhetssyn. Kan man få ihop en mission där de anställda är delaktiga, får man också en djupare mening och ett sammanhang för de som arbetar där. Vi hjälper till att skapa en miljö där människor trivs, känner engagemang och ser sitt bidrag till helheten.Fotnot: Testa vänster och höger hjärnhalva: www.qomut.com/tester.htm. Testa din IQ: www.mensa.se.
Så jobbar vi med nyheter