Japansk kultbok mellan dröm och verkligheten

På gränsen. Haruki Murakami har skrivit en bok som balanserar på gränsen mellan dröm och verklighet. Han lyckas gripa tag i läsaren trots att berättelsen är minst sagt märklig. Han lyckas också involvera Japans ockupation av Manchuriet i en berättelse som utspelar sig i Tokyo på 1980-talet.

På gränsen. Haruki Murakami har skrivit en bok som balanserar på gränsen mellan dröm och verklighet. Han lyckas gripa tag i läsaren trots att berättelsen är minst sagt märklig. Han lyckas också involvera Japans ockupation av Manchuriet i en berättelse som utspelar sig i Tokyo på 1980-talet.

Foto: PETR DAVID JOSEK

Kultur och Nöje2007-12-06 00:05
Den här boken liknar inget annat jag läst. Japanen Haruki Murakami har skrivit en berättelse med såväl surrealistiska som mycket realistiska inslag. En del av boken utspelar sig i ett parapsykologiskt tillstånd med händelsekedjor som hakar i varandra. Genom alla olika nivåer förs berättelsen sakta framåt och spänningen byggs skickligt upp mot ett klimax. Han har gott om tid på sig för boken omfattar nästan 750 sidor. Hur mycket som helst lämnas över till läsaren att tolka och säkert görs tolkningar vitt skilda från varandra av den här romanen som har alla möjligheter att bli en kultbok. Allt börjar med att katten försvinner för Toru Okada och kort därpå försvinner hans fru också. Toru Okada bor i Tokyo på 1980-talet men är knappast sinnebilden av den strävsamme, målinriktade japanen. Han fullföljde aldrig sina juridikstudier och han sade plötsligt upp sig från en trygg tjänst för att känna sig för och under tiden sköta hemmet medan hustrun arbetade på en modetidning. Han stryker, städar och tar sig en öl och så går han till simhallen ibland. Märkliga saker inträffar hela tiden. En kvinna ringer ideligen sexsamtal till Toru, ett medium har anlitats, av hans fru och hans hatade svåger som tänker göra politisk karriär. Den synska kvinnan Malta Kano ska hjälpa till att hitta katten, eller är det hennes egentliga uppgift? Det förekommer en hel del andra personer med övernaturliga krafter och det finns kopplingar mellan dem. Toru Okada känner en stark dragning till en torrlagd brunn på en ödetomt intill hans hus. Han klättrar ner i brunnen för att tänka. Brunnen blir central i handlingen av flera olika skäl. Det är bland annat där som Toru Okada gång på gång gör försök att tränga in i en annan dimension där han tror att han kan rädda sin hustru. Det är också där han kramar sitt basebollträ och där som han ådrar sig sitt märkliga märke i ansiktet. Han blir själv, antydningsvis, ett medium. Också i detta sammanhang har brunnen en stor betydelse. Inflätat i handlingen finns återblickar på händelser i Manchuriet på 1930- och 40-talet. Japanska militären anföll och annekterade Manchuriet och Korea, utan att fråga regeringen, omkring 1930. Händelser där bland soldater och japanska bosättare har stor betydelse. Självklart finns det en betydelsefull brunn på den mongoliska stäppen, en man med ett mystiskt märke i ansiktet och ett basebollträ. En fågel som ingen ser, men som låter som om den drog upp världen varje morgon figurerar också på flera olika ställen. Allt knyts samman och det blir riktigt spännande, hur märkligt allt ihop än är. Haruki Murakami är född 1949 i Kyoto och betraktas som sin generations främste japanske författare. På svenska finns "Elefanten som gick upp i rök", "Norwegian Wood", "Underground" och "Kafka på stranden".
NY BOK

Haruki Murakami
Fågeln som vrider upp världen
Norstedts

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!