Få musikartister, om ens någon, förtjänar sin "Bootleg series" som Bob Dylan. Att höra alternativa inspelningar av hans låtar innebär ofta att helt nya kompositioner uppenbarar sig, många gånger minst lika intressanta och bra som originalen.På dubbelskivan "Tell tale signs", den åttonde i "Bootleg"-ordningen, samlas överblivet material, liveinspelningar och filmmusik från 1989 till 2006, en period när Dylan fick tillbaka skrivglöden, rotade än djupare i den amerikanska folk- och bluestraditionen och skapade klassiker som "Oh mercy", "Time out of mind" och "Love and theft".Demoversionen av exempelvis "Most of the time" vinner på sitt avskalade arrangemang, långt från producenten Daniel Lanois ambitiösa albumproduktioner. Ännu tydligare blir Dylans outsinliga kreativa ådra i den fantastiska "Dignity" som görs i två sinsemellan helt olika versioner - ena stunden pianobaserad och lätt desperat, i nästa med ett coolt, twangigt rockabillykomp.Som uttolkare av, well, sig själv är han enastående och för Dylanfantasterna är det förstås julafton hela vägen. Ändå hade jag klarat mig utan en del konsertögonblick från senare år, som intygar att Dylan är ojämn som liveartist och sångare numera.
Ny skiva
BOB DYLAN"Tell tale signs: the Bootleg series vol. 8"(Sony BMG)Betyg:++++
