Julia räddar filmen från haveri

Så det här är alltså filmen Andreas Wilson valde att följa upp genombrottet i "Ondskan" med... en ganska ordinär thriller, där "Ondskan"-Eric spelar unge polisskoleeleven Johan som infiltrerar Uppsala universitet på jakt efter en synnerligen omsorgsfull och påhittig seriemördare med diffust motiv.
Sedan polisen pusslat ihop att mördaren måste finnas på ekonomlinjen börjar Johan gå på föreläsningarna för att lista ut vem det är. Den unge Johan besitter nämligen en sällsynt analytisk förmåga, men han är tyvärr inte smartare än den vanlige biobesökaren eftersom alla över tio år ganska snabbt förstår vart åt det lutar och kan förutspå alla förvecklingar i historien, medan Johan jagar mördare på Uppsalas konditorier och studentnationer och flirtar lite med Julia Dufvenius rollfigur Amanda.

Det här är nämligen en svag film, starkt belastad av osedvanligt klyschig dialog som utmärks av att den måste ha varit skriven på engelska och sedan dåligt översatt till svenska.
Men man är beredd att bortse från det eftersom premissen och bakgrunden till mördarens motiv är intressant. För det finns ett embryo till en smart historia, men det reds aldrig riktigt ut och man önskar att manusförfattaren och regissören Eric Donell lämnat över själva skrivandet (och regisserandet) till någon annan.
Så om det inte vore för Julia Dufvenius skulle filmen ha varit ett haveri. Men som den stjärna hon är bär hon upp filmen med sin utstrålning och närvaro. Till och med den fånigaste dialog ni kan tänka er levererar hon perfekt.
Men det är som att se Ronaldinho spela med i ZTV:s fotbollsdokusåpa FCZ. Hon är för bra, men har ingen att passa till. För ingen är på hennes nivå. Inte Andreas Wilson heller, som bara går omkring och ser märkligt bortkommen ut i hela filmen.