Han finns med i åtta konserter och spelar en fantastisk blandning: Mozarts pianokonserter, irländsk folkmusik, Allan Edwalls burleska, Brahms, Gluck, Dylan LeMarc och Gärdestad.
- Ja, det blir lite körigt de närmsta veckorna, medger Erik Gruvebäck, men ser inte ett dugg stressad ut.
Han bor i den charmiga radbyn Kolsebro som klamrar sig fast på ena sidan av Uknadalen. Där har han vid sidan av allt annat hunnit med att ställa i ordning en konsertlokal. En jättefin lokal, med kök och toalett, som ska användas till musik, lyrik och föredrag. I helgen var det smygpremiär med föredrag av författaren Anders Bockgård.
Lokalen, som numera heter Kulturverkstan, är från början en gammal lada i den anrika byn. Nu är den långt ifrån ladugård. Istället är det en vacker lokal med högt i tak. Vackrast av allt är golvet - gigantiska lärkträd har fått släppa till virket som är kilsågat och lyser naturligt rött. Det är inte varje dag man ser ett sådant golv.
Var säker på att det kommer att hända saker i Kolsebro för Erik Gruvebäck gillar att ordna musikaliska tillställningar.
Nu är han pappaledig från kantorstjänsten i Valdemarsvik, men inte ledig från musiken.
När han inte tar hand om familjens tredje barn förbereder han konserterna och samtidigt är han mitt uppe i ett ännu större projekt - sin egen framtid.
- Efter moget övervägande har jag bestämt mig för att försöka bli präst, säger Erik Gruvebäck. Merparten av teologistudierna har jag redan klarat av, det återstår kanske ett år. Men för att bli präst måste man också läsa en ettårig prästutbildning och för att få börja på den måste biskopen ge sitt samtycke. I augusti får jag veta.
I söndags hade Erik Gruvebäck sin första predikan, det var i Berga kyrka i Linköping. Det är i Linköping han gör sin förpraktik.
Kan du hålla på att sjunga Allan Edwall och spela irländsk pubmusik när du blivit präst?
- Jag spelar och sjunger ingenting som jag inte kan stå för. Hoppas verkligen att jag kommer att spela lika mycket i framtiden som nu.