Musiken är en mix innehållandes ingredienser från när och fjärran.
– "No flags", säger Karima som är noga med att poängtera att musiken inte har någon specifik nationalitet.
De senaste två åren har hon tillbringat mycket tid i Sverige (hon är gift med den svenska musikern Fredrik Gille), och i torsdags gav hon konsert på Västerviks stadshotell.
– Jag bor praktiskt taget i en resväska och det är alldeles självvalt, säger hon.
– Det har blivit ett levnadssätt, på gott och ont. Det är både härligt och svårt.
Konsten handlar för Karimas del om musik och dans.
Under flera år var hon knuten till Operahuset i Kairo där hon dansade modern dans.
I tonåren utbildade hon sig vid konstskolan Conservatoire i Alger.
Karima växte upp i Algeriet. Faktum är att hon redan sedan barndomen är van vid att bryta upp och byta miljö ofta.
– Min pappa jobbade politiskt, och i perioder inom det militära, och hans arbete gjorde att vi ofta flyttade, åtminstone vart tredje år, berättar hon.
Därför blev det svårt att rota sig, och det var inte lätt att hitta en plats för dansen som hon så intensivt drömde om att få ägna sig åt.
– Men dansen och musiken har alltid varit en del av mig.
– När jag var sju år sa jag till mamma och pappa att jag slutade skolan en timme senare än jag egentligen gjorde.
– Det var för att jag efter skolan skulle kunna smita iväg till ett sädesfält en bit bort, där jag kunde sjunga högt utan att störa någon, minns hon och skrattar.
Platsen blev ett slags hemlig trädgård där hon ägnade sig åt att dagdrömma.
– Jag var verkligen en drömmare. Mina föräldrar genomskådade aldrig min lilla lögn. Jag berättade det här för dem bara för några år sedan, vilket förvånade och roade dem.
Musiken har hon med sig hemifrån. Föräldrarna lyssnade mycket på såväl traditionell algerisk musik och musik från olika delar av mellanöstern, som på klassisk musik och på franska artister som Edith Piaff och Jacques Brel.
Det gav Karima ett öppet sinne för olika slags musik.
Men det var viktigt för föräldrarna att hon skulle skaffa sig ett solitt och "pålitligt" yrke.
Så länge hon skötte skolgången under uppväxten var det okej att hon ägnade sig åt sången och dansen på fritiden.
Som vuxen studerade hon tre år på en arkitektutbildning, mest för familjens skull.
– Men jag hade bara dans, sång och musik i tankarna så efter tre år gav jag upp de studierna, berättar hon.
Snart hägrade den afrikanska metropolen Kairo där hon förutom jobbet på operan även ägnade sig åt att skriva egen musik som hon framträdde med.
Sedan tiden i Kairo har hon samarbetat med många duktiga folkmusiker från olika delar av världen.
Och med de egna sång- och dansföreställningarna har hon uppträtt i hemlandet Algeriet, Egypten, Libanon, Schweiz, Frankrike, Norge, Italien, Polen, Litauen, Spanien och Sverige.
Hur vill du beskriva din musik med ord?
– Oj, så svårt. Den frågan har jag nog faktiskt aldrig fått förut.
– Jag skulle vilja säga att min musik är universell. I den finns kryddor från alla platser jag varit på.
– Jag inspireras av allt jag ser och är med om, av det samhälle jag kommer ifrån, av situationer runt om i vår kaotiska värld. Både sådant jag upplever på nära håll och sådant jag betraktar på avstånd.
– Jag vill sätta fingret på realiteter som jag tycker är fel och behöver uppmärksammas. Jag skriver om allt från situationen för flyktingar till jämställdhet och kvinnans rättigheter. Politiska och sociala frågor.
Vilka språk sjunger du på?
– Jag använder framför allt algeriska och franska, och så klassisk arabiska som jag tycker är ett väldigt vackert språk.
KarimaNayts soloalbum "Quoi d’Autre?" producerades och spelades in i Sverige 2011, släpptes 2012 och fick utmärkelsen "Bästa album" vid den svenska Folk- och världsmusikgalan 2013.
Tango, svensk folkmusik, pop – skivan innehåller en gnutta av allt detta, tillsammans med flera andra influenser.
I höstas gjorde KarimaNayt ett uppskattat framträdande i Stockholms konserthus när den senegalesiske sångaren Youssou N'Dour belönades med Polarpriset.
Karima har även en skiva på gång tillsammans med den världsberömda musikern och kompositören Fathy Salama, Kairo, och hans grupp Sharkiat.
Under konserten i Västervik medverkande de skickliga musikerna Mikael Augustsson (dragspel och bandoneon), Gabriel Hermansson (gitarr), Andreas Unge (bas), Fredrik Gille (slagverk) och Khiredine Medjoubi (slagverk).