Klassikernas höst på teatern
Göteborgs stadsteater smäller till med en säsong nästan helt fri från nyskrivna pjäser.
- Vi tyckte att det var roligt att överraska allihopa och oss själva också. Det är det sista man kunde vänta av oss, vi har under åtta år varit kända för att fånga nutiden och vi ville inta en ny position, säger teaterns chef Jasenko Selimovic.
I Göteborg inleder stadsteatern teaterhösten med den klassiska farsen "Leva loppan" av Georges Feydeau och följer raskt upp med Molières "Don Juan". Stockholms stadsteater spelar Tjechovs "Körsbärsträdgården", Shakespeares "Stormen" och Mobergs "Din stund på jorden". Dramatens största uppsättning i höst är Shakespeares "Köpmannen från Venedig".
Trots den våg av nya unga dramatiker som sköljt över Teatersverige under de senaste åren och den injektion av samtida blod och sex som brittisk och tysk dramatik fört med sig dominerar klassikerna. Det skapar igenkänning, publiken vet vad den har att se fram emot.
- De är säkra kort som det känns tryggt att ta till när utrymmet för chansningar och experiment krymper allt mer, säger Magnus Bergquist, chef för Teater Västmanland.
Men enligt Jasenko Selimovic, som av krisdrabbade Göteborgs stadsteater gjort en av Sveriges intressantaste scener, kan klassiker vara lika nyskapande och överraskande som någonting annat.
- Bra teater kan alltid uppstå, oavsett om den utgår från nyskrivet, från en roman eller från en klassiker.
Det största undantaget kommande säsong är Upsala stadsteater. Där går man mot strömmen och spelar bara nyskrivet.
- Vi lever i en så oerhört spännande tid och därför behövs ny dramatik som kan skildra den. De etablerade sanningar som man alltid kunnat lita på håller på att urholkas, säger teaterchefen Stefan Böhm .
Gunilla Boëthius har tagit sig an Elsie Johanssons älskade romantrilogi om Nancy och utifrån den skrivit pjäsen "Nancy Victoria". Samtidigt kom Staffan Westerberg till teatern med en oemotståndlig idé: att göra show om stadens största arbetsplats, Akademiska sjukhuset.
Uppsalavinkeln finns även i den satsning på ung dramatik som fått teatern att specialbeställa fyra verk som alla utspelar sig i Uppsala. Lucas Svensson har skrivit om de statister som medverkade i Bergmans "Fanny och Alexander". Malin Axelssons pjäs är en hemsk historia om oroande händelser i Uppsalas utkanter.
Men Stefan Böhm menar samtidigt att en stadsteater har ett visst ansvar att presentera världsdramatiken för en ny publik. I våras spelade de "Hamlet", och det kommer att bli fler klassiker framöver även i Uppsala.
- Det som gör dem till klassiker är att de skildrar tillvaron på ett sätt som ständigt och på nytt blir aktuellt. Vi spelar inte "Hamlet" av plikt utan för att den har något att berätta för oss i vår tid.
Lars Norén står för två premiärer under kommande säsong. På Riksteatern sätter den franska regissören Gildas Milin upp Noréns "Krig" som därmed får sin Sverigepremiär. Teater Västmanland får äran att uruppföra ett helt nytt verk av Norén, "Skuggbiografier" ett familjedrama, men långt från Noréns borgerliga 80-talsdramatik.
Denna pjäs spinner vidare på det intresse för sociala frågor som dramatikern utforskat under senare år och berättar om ett krig, inom en familj men som speglar de krig som pågår i världen.
Sedan Magnus Bergquist tillträdde som chef för ett par år sedan har länsteatern lämnat sin trygga position som en scen för klassikertolkningar till att spela alltmer nyskrivet.
- Det var dags för oss att kliva fram och spela mer angelägen dramatik. På så sätt tar man tag i innehållet och utmanar lite mer och jag tror att det också är vad publiken vill se.
- Risken med klassiker är, menar Magnus Bergquist, att de inte ifrågasätts på samma sätt som nyskrivna pjäser och därför ibland spelas på slentrian.
- Det kan vara väldigt lätt som teater att man väljer den enkla vägen och inte frågar sig "Varför spelar vi "Romeo och Julia" i dag?"
Så jobbar vi med nyheter