Konsten blir färdig i betraktarens ögon

Glas som ljuset strömmar genom och dukar med äggoljetempera där ljuset spelar i motiven. Färger och gäckande mönster utmanar betraktaren när Cesilia Ekroth och Stina Siljing ställer ut på Storgatan 31.

Lager på lager. Stina Siljing gillar äggoljetempera som hon använt till bland annat målningen Sömnlös. Den torkar snabbt och blir lite genomsynlig så att alla de tidigare lager hon målat skiner igenom, dessutom har den en mattare yta än oljefärgen som hon inte är särskilt förtjust i.

Lager på lager. Stina Siljing gillar äggoljetempera som hon använt till bland annat målningen Sömnlös. Den torkar snabbt och blir lite genomsynlig så att alla de tidigare lager hon målat skiner igenom, dessutom har den en mattare yta än oljefärgen som hon inte är särskilt förtjust i.

Foto: Fotograf saknas!

Kultur och Nöje2006-01-13 00:25
Deras tekniker är mycket olika varandra men båda två ogillar när konstverket blir färdigt.
- Hellre en skiss än ett alltför perfekt konstverk, säger Cesilia Ekroth.
Hon jobbar med glas och fototeknik. I sin dator lägger hon samman flera olika bilder i lager på lager som till slut resulterar i en bild som ska få betraktaren att stanna till.
- Jag utgår från den upplevelse man ska ha när man går förbi. Det ska vara en skärpa i bilden, men man ska inte se vad det är. Då stannar sinnena upp.

Hennes bilder, som alla är inramade på samma sätt i den här utställningen och tillsammans heter Närvaro, har klara färger och mönster som känns bekanta, fast ändå inte är riktigt igenkännbara. Motiven hämtar hon överallt i vår omgivning och har "jättekul överallt där hon går".
- Det jag alltid jobbar med som konstnär är det du inte ser men som finns - att komma bortanför synfällan.

Också Stina Siljing jobbar i lager på lager. Hon utgår från en skiss, men när målningen är färdig kan skissen vara helt borta och bakom målningen kan det dölja sig ytterligare tjugo andra.
- Ibland säger folk "man skulle vilja gå in i målningen - undrar vad som finns där bakom?" Då tycker jag att jag har lyckats.
Det har hänt att hon har tjuvlyssnat på utställningsbesökares kommentarer och fått höra saker som hon själv inte alls har tänkt när hon har målat. Det tycker hon är spännande och något hon gärna vill uppnå.
- Jag vill inte att de ska tänka något särskilt - om de tänker något alls blir jag glad.

Lite frustrerande kan hon tycka att det är att måleriet är så viljestyrt, men hon har kommit på ett sätt att överlåta skapandet åt slumpen. Sedan hon började att arbeta med stålplåtar har nämligen slumpen lyckats med flera konstverk. Plåtarna har hon lagt ut i trädgården där hon låtit dem rosta ovanpå blad av olika växter. De delar av plåten som inte rostat har hon sedan målat med oljefärg.
Som en lycklig bonus skapades också konstverk på de papper som hon lade ut under plåtarna eftersom rosten färgade av sig på dem och nu finns de också utställda på storgatan 31.
- Att låta slumpen ta över kan vara befriande, säger hon och ser alldeles lycklig ut.Fotnot: Vernissage på lördag 14 januari. Utställningen hänger till 28 januari.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!