Kontraster på utställning

- Jag jobbar väldigt intuitivt, säger Maria Pohl.
Hennes skapande har inget särskilt ursprung eller inspirationskälla utan det är en process som leder framåt och där ett föremål ger upphovet till nästa.

På Storgatan 31 ställer hon nu ut fat, vaser och askar. Det mesta är vitt vilket inte är särskilt karaktäristiskt för henne.
- Jag har inte jobbat så hemskt mycket med vitt förut, säger hon.
Men hon är nöjd med att det är i det vita som hennes konstnärliga process befinner sig just nu när hon matchats med Christina Lokrantz vävar med skoglig mosskaraktär. Och luftiga stickade bollar som gjorts över stora ballonger hänger som drömmar i fönstret.

Den vita glasyrens ömsom glatta ömsom matta yta, där piggar liknande havstulpaner och andra utväxter fångar blicken, lockar till beröring.
Keramiken är inte i första hand bruksföremål, även om de naturligtvis går att använda.
- De här gjorde jag först som fågelbad, men den vita glasyren gör att man inte kan ställa dem var som helst, säger hon om de stora fat som står på ett bord i ena änden av utställningslokalen.
Trots att formerna är organiska är formspråket stramt. Runda askar med runda utväxter och med spetsiga ben blir sparsmakade med vit glasyr.
- Jag tycker om spänningen som blir mellan de strama benen och det här lite bulliga.

Ett annat spänningsförhållande i Maria Pohls keramik är att allt inte är vad det ser ut att vara.
- Jag tycker om att ändra på saker så att de får en karaktär av något annat än de är: en burk kan bli som en puff - jag har gjort stora sådana här, säger hon och visar på en samling burkar med lock.
- Det är sådant som triggar igång mig.
Och så är den skapande processen igång igen och ingen vet vart den kommer att leda.Fotnot: Vernissage i dag. Utställningen varar till 15 oktober.

Kontraster på utställning

Det är mycket vatten över den blanka vita glasyren hos Maria Pohls keramik. Och dess organiska former både kompletterar och korresponderar med trollen i Christina Lokrantz vävar.