Kyrkomässan som väcker applåder

Där bjöd man på "Misa Campesina Nicaragüense", alltså Carlos Mejia Godoys Nicaraguanska Bondemässa från 1975. Som mässa ligger den så långt från kyrklig tradition man kan komma. För det första är den lika politisk som religiös. För det andra är melodierna mer folkliga än våra mest folkliga psalmer. Det är också den enda kyrkomässa jag varit med om som får församlingen att brista ut i spontana applåder, gång efter gång!Hela Mässan är en protest mot förhållandena i Nicaragua, alltså Anastasio Somozas diktatur som bröts itu först 1979. Men kompositören Godoys syfte är att skapa mod och glädje omkring det livsviktiga:1) få Somoza störtad2) få den katolska kyrkan att acceptera det vi kan kalla befrielseteologin.Att man ger den här Nicaragua-mässan i Sverige är inte ovanligt - på svenska finns den sedan länge. Nu var det två av våra tongivande kyrkomusiker norrut som greppade projektet. Och kyrkorna fylldes, I Östra Ed för ett par veckor sen, nu senast i Ukna.Med sig hade de Norra Tjusts pastoratkör, Tryserums och Östra Eds kyrkokör plus en rad musikanter och sångsolister. Förutom församlingsprästen Håkan Herniel som har en viktig roll i mässan.Marie Dimpker är rätt ledare för ett äventyr som det här. Rytmen, sångglädjen lyser. Erik Gruvebäck är av samma ull, både när han sjunger och leder musiken från sitt dragspel.Ur kören stiger dessutom då och då fram sångare för små fina solonummer: Lars-Åke Karlsson, Siw Larsson, Eva Lis Mattson, Åsa Schiller och till sist Bo Andersson.Och bakom kören gick det att skymta violinisten Niklas Grundén, gitarristen Conny Christiansson, basisten Peter Modig och Conny Eriksson med sina slagverk, ofta av stor betydelse i mässmusiken.Att det blev av var underbart. Kom igen ett annat år!Vad vi ofta behöver påminnas om är ondskan i världen. Och att det finns vägar att segra mot den!

Kyrkomässan som väcker applåder

"Den som väntar med att skratta och dansa tills allt omkring är lyckligt (tills det är fred) kanske aldrig får chansen." Ursprunget till den meningen hittade jag i några rader om Latinamerika. Och bättre startpunkt för vad som igår kväll spelades upp i Ukna kyrka kan jag inte komma på.