"Lasermannen" ett tidsdokument

- Vi har verkligen försökt göra en antivåldsfilm och en film mot rasism, säger regissören Mikael Marcimain.
Historien om "Lasermannen" är inte bara ett alldeles sant kriminaldrama om en kallblodig mördare utan även en historisk tillbakablick på Sverige i början av 90-talet. Den bästsäljande boken om Lasermannen, som skrevs av författaren Gellert Tamas, ligger till grund för dramaserien i tre delar, som har premiär i SVT1 den 23 november.
- Det slog mig när jag läste Gellert Tamas bok hur mycket jag hade glömt, vilka stämningar som fanns i Stockholm och i Sverige i början av 90-talet, säger SVT:s dramachef Daniel Alfredson.
90-talets början präglades i Sverige av en lågkonjunktur och ny demokratis intåg i den svenska politiken med allt vad det innebar av "drag under galoscherna" och socialdemokratins fall i valet 1991. I detta klimat dök Lasermannen upp och började skjuta mot mörkhyade människor. En dog och John Ausonius fälldes även för nio mordförsök.
Regissören Mikael Marcimain ser "Lasermannen" som en politisk tv-serie, men vad budskapet är får tv-tittarna själva tänka ut. Men historien går igen, menar han.
- Den känns väldigt aktuell med tanke på andra saker som händer just nu.

Tv-tittarna förflyttas tillbaka till augusti 1991 då John Ausonius sköt sitt första offer. Men serien går ännu längre tillbaka, till 70-talet och följer parallellt med attentaten hur John Ausonius formas till att bli mördare. Han föddes i Sverige av tyska föräldrar och kände sig som ung utanför - ett utanförskap som förstärktes med åren.
Serien fokuserar mycket på hans utanförskap och psykiska problem. Det förklarar mycket, finns det ingen risk att allt man får veta förlåter honom och det han gjorde?
- Det tror jag inte. Vi har försökt redovisa vissa händelser i hans liv som gjorde honom till en rätt så ensam människa som han faktiskt var. Jag tror inte man tänker så när man har sett hela serien, säger Mikael Marcimain.

Att spela en av Sveriges värsta brottslingar i modern tid var förstås en utmaning för skådespelaren som fick gestalta honom. Rollen gick till en ganska okänd skådespelare.
- Det var en stor uppgift och väldigt spännande att spela honom, säger David Dencik, som fick rollen.
Hur närmade du dig rollen?
- Genom mycket läsning, framförallt boken som jag läste flera gånger. Sedan fick jag ta del av bland annat polisens förundersökning och så pratade jag mycket med Gellert Tamas.
Men när han ville prata med Lasermannen själv, blev det stopp.

- Jag ville se hur han rörde sig och hur han förde sig. Men jag vet inte om han ville träffa mig, säger David Dencik. Men jag förstod producenternas argument när de sa nej.
Förutom dramaserien, "Lasermannen", sänder SVT även "Lasermannen - dokumentären", av Gellert Tamas och Malcolm Dixelius i SVT2, söndagen den 11 december.

"Lasermannen" ett tidsdokument

Nästan 15 år efter Lasermannens attentatsvåg kommer nu tv-serien om John Ausonius och hans offer. Det är en politisk tv-serie som tar ställning.