Boken heter "Franz Liszt – människan och symfoniske diktaren" och är skriven av henne själv och den nu 94-årige Martin Tegen som varit docent på musikvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.
– Det är en omfångsrik bok och frukten av fyra års arbete, berättar hon.
I sammanlagt 24 kapitel berättas såväl om människan Franz Liszt och de verk han åstadkom.
– Martin Tegen, nestorn i svensk musikforskning, har analyserat Liszts symfoniska dikter och översatt de poem ur världslitteraturen som ligger till grund för dem, berättar Mirjam.
– Det är ett unikt arbete.
För egen del har hon försjunkit i människan Franz Liszt på ett mer personligt plan.
– Liszt var en kosmopolit och jag har rest i hans fotspår. Det innebär att jag under arbetet tillbringat tid i Paris, Rom, Budapest och Weimar där han verkade både som musikpedagog, kompositör och hovmusiker.
De sista 20 åren av sitt liv bodde han växelvis i Rom, Budapest och Weimar, berättar hon.
– Han hade, i likhet med många av sina generationskamrater, en idealistisk och romantisk syn på konsten som innebar att han i mångt och mycket arbetade ideellt. Liszt var verksam som pianolärare under långa perioder men tog aldrig betalt för undervisningen. Med andra ord levde han spartanskt.
Han tillbringade också flera år i två olika kloster i Rom där han blev vigd till abbé, den lägsta av katolska kyrkans tjänare.
Han var en 1800-talskonstnär som ville åstadkomma en sammansmältning av de olika konstformerna: litteraturen, musiken och bildkonsten.
– Han lät sig inspireras av olika konstverk och han använde sig gärna av samtida dikter, eller teman ur dessa, i sina kompositioner.
Vad fick dig att intressera dig så mycket för Franz Liszt att du valde att skriva en bok om honom?
– Jag arbetade själv i ungdomen som pianist och musiklärare och var särskilt förtjust i romantikens musik. Och där kommer ju Franz Liszt in. Hans kompositioner är oerhört svåra att spela och det fascinerade mig. Dessutom finns det relativt lite skrivet om honom i Sverige. Det fanns en lucka att fylla.
– För övrigt var han av allt att döma en sympatisk person och en stor människovän, en filantrop. Och det gör honom inte mindre intressant.
– Det lockade mig att försöka lyfta fram honom och hans musik. Tyvärr har han hamnat i skuggan av ett flertal andra kompositörer som var verksamma under samma tid, exempelvis Wagner. Faktum är att Liszt var den förste som satte upp verk av Wagner efter att denne flytt Tyskland, där han efterlystes som delaktig i upproren i Dresden 1848-49.
Vem vänder sig boken till? Är det i första hand till professionella musiker?
– Nej, boken kan läsas av musikintresserade i allmänhet. Den är inte skriven på ett "svårbegripligt" sätt. I synnerhet mina 12 kapitel är populärvetenskapligt hållna, säger Mirjam Tapper.
Fotnot: Symfonisk dikt eller tondikt är en genre inom programmusiken. Det är ett verk för symfoniorkester.