Lite hårdare fredagsmusik

Det är ganska trevligt att bo i Kalmar ibland. Den här hösten kan vi gotta oss åt att Palace kör så kallade Electric fridays, då musiken är lite hårdare. Senast var det bland annat med banden Entombed och Crash Diet. Crash Diet har jag sett där tidigare och ska man jämföra så väljer jag lätt den första. Nu kändes det som om de var ganska trötta och slutkörda och inte hade den rätta gnistan. Dessutom höll inte sångarens röst hela vägen utan sprack i näst sista låten och innan dess lät det väldigt ansträngt. Fast det är fortfarande mycket bättre live än på skiva.
Deras debutskiva känns aningen över(sönder)producerad, live känns det mera skitigt, enkelt. Precis som glamrock av den här kalibern ska låta. Vi får väl hoppas att de satsar på sin musikkarriär och inte som så många andra rockers har gjort, trampar ner sig i drogträsket. De har helt klart en stor potential att åstadkomma många framtida rockhits.

Sedan skulle Sveriges genom tiderna största metalgrupp äntra scenen. Det var många, många år sedan jag såg Entombed live. Jag har bara följt dem genom deras skivsläpp genom åren. Förväntningarna var ganska högt ställda. Nu visade det sig att de bara kör med en gitarrist eftersom Uffe Cederlund har hoppat av och de har inte ersatt honom utan kör på som ett fyrmannaband. Anledningen till hans avhopp kan kort beskrivas som att han kände att de stod och stampade på samma ställe och att bandet i sig bara var ett namn.
Numera är det bara två originalmedlemmar kvar, sångaren L-G Petrov och gitarristen Alex Hellid. Under hösten är deras trummis Peter "Flint" Stjärnvind inte med eftersom han väntar barn. Han har ersatts av Olle Dahlstedt som tidigare spelat i bland annat Misery Loves Co.
Konserten genomfördes så gott man kan förvänta sig med tanke på att bara en gitarrist spelade. Det kändes att det var något som fattades. Själva låtvalen var en salig blandning från alla deras skivor, även covern "Night of the Vampire" med Roky Erickson spelades till min och allas förtjusning. Tyvärr var ljudet inte av hög klass utan lät dovt och otydligt.
I dag spelar Hellacopters, The Doits och Captain Murphy och då ska jag och min kära sambo faktiskt gå tillsammans för första gången på mycket länge, vi har lyckas få barnvakt till våra två söner. Förväntningarna är som vanligt högt ställda och jag tror faktiskt att de kommer att infrias.

Avslutningsvis tänkte jag som vanligt passa på att rekommendera lite bra plattor som snurrar i stereon. Brant Bjorks senaste album "Saved by the magic", som är en dubbel-cd, är ett lysande exempel på skönt riffande enkel sjuttiotalsrock med en touch av stoner. Den här gången har han inte spelat allt själv utan har tagit hjälp av bandet The Bros. Den är skönt flummig och lagom skruvad. Ett bra köp.
Ett nytt band (för mig i alla fall) är svenska Martyrdöd som har släppt en platta som heter "In Extremis" på det gamla anrika punkbolaget Havoc. De förvaltar arvet efter band som Skitsystem, Warcollapse och liknande band genom att spela in en mycket bra platta. En skiva att växa med och en glad överraskning, som visar att det fortfarande finns hopp för en ny generation av kängpunkare. Det känns mycket bra!