Marinetti rasade mot allt

Han ville revolutionera världen, men blev i stället knuten till förlorarnas ideologi. Marinetti var futurismens grundare och stora teoretiker med en åsikt om allt och emot det mesta. Han hyllade kriget och avskydde svaghet.
"Vår poesis fundament är modet, oförskämdheten och revolten". Citatet kommer från Filippo Tommaso Marinetti     kanske den argaste av dem alla. 1909 spydde han ur sig sin avsmak mot alla borgerliga konstformer och samhällskonventioner i "Det futuristiska manifestet" som publicerades på framsidan av den franska dagstidningen Le Figaro. Futurismen fick sin början     den riktning inom modernismen som ville riva ner ALLT och inte spillde några tårar över ruinerna. Poeten Marinetti blev rörelsens teoretiker och han slog vilt mot det han såg som förlegat, stillastående eller vekt:
"Vi vill förhärliga kriget, världens enda hygien     militarismen, patriotismen, anarkisternas destruktiva handling, de sköna idéerna för vilka man dör, samt föraktet för kvinnan."
Rörelse var allt, maskinerna det vackraste, "mjuka" värden bara tjafs. I sin radikala konstsyn gick Marinetti så långt att han förbjöd användandet av adjektiv och adverb i litteraturen     de leder inte framåt.
Så klart blir en sådan inställning lika destruktiv som befriande. Futurismens estetik inspirerade till konstnärliga experiment under många år framåt, en välbehövlig utvädring av gamla unkna stilideal. Den blev också fascismens bästa vän. Förhärligandet av krig, den stora tron på ständigt framåtskridande och teknisk utveckling, hyllandet av manlighet och föraktet för svaghet, mycket förenade de två italienska ismerna. Marinetti var dessutom god vän med Mussolini.
Men långt tidigare, 1876, föddes Filippo Tommaso Marinetti i Alexandria, Egypten som den andre sonen till en förmögen advokat. Han utbildades i en strängt religiös skola, men relegerades därifrån och slutförde sina studier i Paris. Det var där han kom i kontakt med modernismen, med symbolisterna och den banbrytande ready made-konstnären Marcel Duchamp. 1905 startade han tidskriften Poesia och drog på allvar i gång kampen för ett förnyande av litteraturen, för den fria versen och mot litterära konventioner.
När Futuristiska manifestet publicerades 1909 bestod rörelsen bara av Marinetti själv. Men hans manifest väckte stor uppståndelse och snart hade en rad konstnärer ställt sig vid hans sida. Marinetti blev de futuristiska idealen trogen fram till sin död 1944, men med honom dog även rörelsen.
Italiens och fascismens svidande nederlag under andra världskriget spikade igen kistan.
Men estetiken syns det spår av än i dag.

I alla tider har det funnits någon som är ung och arg. Någon som ifrågasatt de rådande värderingarna, som rört om, vänt upp och ner och utmanat tingens ordning. I artikelserien "Unga och arga" presenterar vi de unga och arga fram till 1950-talet. Från Mary Wollenstonecraft till Jean Genet. Nu har turen kommit till Filippo Tommaso Marinetti.