Med kli i fingrarna ...

Sedan i vintras arbetar Elizabet heltid på skattekontoret i Västervik och hade egentligen tänkt att låta skapandet vila under en period eftersom tiden har en tendens att inte räcka till alla måsten och "viljor".Men avhållsamheten blev inte särskilt långvarig. Efter bara några veckor började det att klia i Elizabets fingrar igen och besöken i gårdshuset, där hon har sin ateljé och skaparverkstad, har på sistone blivit täta. Det är nog bara att inse att skapandet är ett medfött behov hos vissa, noterar hon.- Hur än min livssituation ser ut, och var jag än befinner mig, lyckas jag alltid leta fram någon liten tråd att ta tag i, säger Elizabet.- Nu, sedan några veckor tillbaka, har jag ledigt varje måndag så de veckodagarna försöker jag att utnyttja på bästa sätt. Jag ser först till att klara av nödvändiga ärenden och jobbar sedan i ateljén, berättar hon.I gårdshuset är det trångt på väggar och hyllor. Här påträffar man färdiga alster och oavslutade projekt om vartannat. Och här finns material av alla möjliga slag. Bara fantasin - och ibland utrymmet förstås - sätter gränserna för vad som går att använda, enligt Elizabet.År 2000 tog hon examen från Konstfack i Stockholm där hon utbildat sig i textilkonst. Att sy lärde hon sig dock redan som barn av sin mormor.Elizabet arbetar med varierande tekniker men ofta tar hon utgångspunkt i det textila hantverket.- Det faller sig naturligt eftersom jag behärskar den tekniken allra bäst, men sedan vill jag gärna vidareutveckla arbetet på något vis.Hon visar som exempel upp en stor blomsterformad masonitskulptur med garnstygn broderade på, och runt, "blombladen".Inspiration får hon från allt mellan himmel och jord. Men ofta väcks skaparandan till liv av högst vardagliga ting i närmiljön. Det kan vara ett mjölkpaket, en kaffemugg, en blomma eller varför inte en färggrann plastplugg. Tiden och förändringarna som följer av tidens gång inspirerar också, förklarar hon.- När man jobbar med hantverk och konst måste man dessutom låta saker få ta tid. Elizabet förklarar att hon lockas av det extrema och oväntade. Där kanske inte så många skulle komma på att leta hittar hon tänkbara detaljer till sina konstverk. Av förbrukade datorsladdar har hon exempelvis skapat färgglada fisknät och av simpla elkablar har hon gjort en vacker - om än inte alldeles praktisk - armatur.- Jag tilltalas av ytterligheter.- Formaten ska gärna vara jättestora eller pyttesmå. Jag gillar inte att ta medelvägar. Jag skulle heller inte kunna göra samma sak om och om igen, eller bara jobba med en och samma teknik hela tiden. Det blir för tråkigt. Jag vill ha utmaningar eftersom det för mig vidare och får mig att tänka nytt.

Med kli i fingrarna ...

I februari hade Elizabet Christiansson, Västervik, sin första separatutställning. Platsen var Teatergalleriet i Kalmar. Rubriken: "Flowers och mjölk" - en titel som säger mycket om Elizabets konstnärskap. Inspiration får hon nämligen från det nära och högst vardagliga.