Med krisen kom skaparlusten

I dagarna befinner sig Mack, eller Marcus som han egentligen heter, på sitt lilla torp i närheten av Segersgärde på Norrlandet. I två år har han och brorsan Fredrik renoverat det lilla huset som ligger uppe på en liten bergsknalle. Här finns varken el eller vatten. Och mobiltäckning kan man se sig i månen efter.När vi anländer till torpet sitter han på berget utanför stugan och spelar mandolin i höstsolens sken. Det dröjer en stund innan han märker att vi anslutit.Byggnaden används både som bostad och studio. Innan restaureringsarbetet påbörjades spelade bandet Hyacinth House in sin andra, och möjligen sista, platta här. Gruppen bildades på initiativ av Mack Johansson under en period när han studerade musikproduktion vid Växjö universitet. Två skivor, och flera turnéer, hann det bli med gänget innan Mack fick nog av det liv han tillfälligtvis levde. På det stora hela var han nämligen arketypen av en lidande rockmusiker, förklarar han utan pardon. Med andra ord var han flitig med att nyttja droger. Jobbiga sinnesstämningar skulle hållas på armlängds avstånd. Men droger är ingen långsiktig lösning, understryker han.- Förr eller senare kommer känslorna ändå i kapp en. Det bästa man kan göra är att uppleva och bearbeta dem. Själv har jag lärt mig att känslor inte är farliga.Mack lyckades bryta den negativa cirkeln och när han lämnade missbruket bakom sig lämnade han även musiken bakom sig för ett tag.- Jag kände mig trött på harvandet. Vi jobbade hårt men det kändes inte riktigt meningsfullt.- Att ägna sig åt musik kan emellanåt kännas som en väldigt egocentrerad sysselsättning. Många musiker, och skapande människor överlag, är känsliga och ömtåliga själar med ett stort behov av bekräftelse. Samtidigt är det tärande att ständigt stå i centrum.Nu har Mack hittat tillbaka till musiken, även om han har svårt att tänka sig att ha den som en heltidssyssla.- Jag skulle gärna vilja jobba med barn och undervisning också. Det kanske blir halvtid musik och halvtid något annat, säger han.Krisen som kom som ett brev på posten efter att han slutade med drogerna fick honom att vilja resa. Följaktligen har han befunnit sig på resande fot en hel del de senaste åren med torpet, utanför Västervik, som den enda fasta punkten.Han har exempelvis varit i Indien och bott på Ashram i några månaders tid. Där ägnade han sig disciplinerat åt meditation och yoga minst fyra timmar om dagen. Han har även turnerat i USA med ett gäng musiker från Chicago, och i somras provade han på att vara gatumusikant i Europa, bland annat i Berlin.Arbetet med soloskivan, "New Sweden", har varit lite grand som terapi, förklarar Mack. När han väl hade bestämt sig för att han fått nog av "harvandet" och det destruktiva levernet var det som att en tyngd lossnade. Skaparglädjen kom så sakteliga tillbaka och det blev relativt lätt och lustfyllt att göra musik igen - den här gången på egen hand.Några av låtarna nådde ett par öron på Universal Music, och på den vägen är det.Skivan, som har mycket country, blues och rock i sig, har spelats in på Cardiac Records i Ystad. Personligen tycker jag mig höra ett visst släktskap med sångare som David Grey och Ryan Adams. Det handlar kanske framförallt om en lite vemodig klang som finns i rösten hos dem alla tre. Under hösten kommer Mack Johansson att utgå från Göteborg där han bland annat ska undervisa folkhögskoleelever i musikproduktion. Men det är inte omöjligt att vi kan få höra honom spela också här i trakterna snart.- Det vore kul. Jag har ganska dålig ekonomi just nu och är dessutom spelsugen, säger han.Kanske har du förresten skymtat Mack Johansson på tv nyligen? I lördags spelade han Bob Dylan-låtar i Ingvar Oldsbergs program "Här är ditt liv". Kvällens huvudperson var då forne tennisproffset Mats Wilander. Som avslutning på programmet bjöd Johansson och Wilander på duettsång i Knockin’ on Heaven’s Door.